Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 18 November 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
BOLAGETS CEMENTFABRIK I MEXICO.
Kliché ,• Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Obg
det skall icke dröja länge innan moderna amerikanska
stålbyggningår här höja sig, hvilka stå i skärande
disharmoni till stadens ursprungliga arkitektur.
Framåtskridandets tid är inne, och på ruinerna af
det fordna så pittoreska Mexico City reser sig en
amerikaniserad, ny stad, där man kappas om att taga
allt dt-t nyaste på uppfinningarnes område i
besittning.
Inom kort skall ett imponerande, modernt
posthus invigas. Till våren kommer turen till
en ny stor telefoncentral.
Denna som anlä^ges af det öfver hela
världen bekanta aktiebolaget L. M. Ericsson & Co.
i Stockholm, kommer att afhjälpa ett verkligen
kändt behof. Visserligen har Mexico City redan
förut en telefonanstalt, men denna som nu är
i händerna på amerikanare är anlagd efter ett
numera alldeles föråldradt system, och detta
får väl antagas vara orsaken till att telefonen
icke af mexikanska firmor begagnas i den
utsträckning som i världens öfriga storstäder.
Otvifvelaktigt kommer ett enormt uppsving i
telefonens användning att äga rum, när L. M.
Ericssons nya, moderna ■ Central står färdig.
Knappast har den energiska firman utfört
arbetena för en stor telefonanstalt i Moskva förrän
den griper samma värf an i Mexico i
Hvilket arbete och hvilket hufvudbry som
kräfves, hvilka svårigheter som skola
öfver-vinnas, innan en sådan anläggning står färdig
i ett främmande land, där man har helt olika
arbetsförhållanden att räkna med än hemma,
och där allt skall lämpas och anpassas efter de
"lokale Forhold", är det icke många som tänka på.
Men bolaget har en stab af duktiga ingeniörer
som förstår att öfvervinna alla svårigheter och
befästa firmans anseende vare sig de draga mot
öster eller väster.
Urspiungligen erhöll den i Mexico bosatte
ingeniör Zitzenstätter koncession på arbetet af
mexikanska regeringen. Koncessionen gäller
Districto Federal, hvari inbegripas såväl Mexico
City som kringliggande städer.
Denna koncession erbjöds sedermera af herr
Z. till L. M. Ericsson & Co., som i november
1904 sände sin direktör, herr Boström till Mexico
för att se på förhållandena. Aktiebolaget köpte därefter
koncessionen och redan i april 1905 ankom den
bekante ingeniör, Petterson Gerdham, hvilken i Sverige
åtnjuter stort anseende som telefoningeniör, till Mexico,
för att leda uppförandet af telefoncentralen. Herr P. G.
hade just fullbordat anläggandet af Moskvas tefonnät.
tCliehi: Bengt Sujversparre.
VID ANLÄGGNINGEN ANSTÄLLDA INGENIÖRER:
Föreståndaren Ingeniör K. W. Petterson Gerdham (I), Ingeniör Gustav
Eng-wall (II), Ingeniör Gustav Cedergren (III). Ingeniör F. Mathiesen, norsk (IV),
Ingeniör José Zitzenstätter (V), Ingeniör Carl Rahm (VI).
101-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
