Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 25 November 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50-ÅRSMINNET AF SVERIGES STATSBANOR.
Den 2 december kommer
50-årsminnet af statens
järnvägars tillkomst att
högtidlig-hållas i Stockholm genom ett
föredrag för särskildt inbjudna
samt utgifvandet af en större
fästskrift. De första bandelar
af de svenska statsbanorna,
som öppnades, voro sträckorna
Jonsered—Göteborg och Lund
—Malmö. Den första motionen
om järnvägars anläggande i
Sverige framlades af
direktören af Ühr för ridderskapet
och adeln den 30 mars 1829,
men afslogs. Sedermera väckte
öfverinténdenten FranzAdolph
von Schéele den 19 febr. 1840
inför sitt stånd motion om, att
någon del af anslaget till
vattenkommunikationers befrämjande måtte kunna afses
jämväl till järnvägars
anläggande. Också .detta
förslag föll.
Det var grefve Adolf
Eugène von Rosen
förbehållet att få järnvägar
till stånd i vårt land.
Han hade studerat sin
sak i utlandet och
upprättade sedermera en
plan * till- ett vidsträckt
svenskt järnvägssystem,
hvilken godkändes af
regeringen. Den 27 nov.
1845 erhöll von Rosen
k. m:ts resolution på att
i Sverige anlägga, bygga
och låta trafikera
järnvägar. Dock — en
pän-ningkris inträffade i
England, hvarifrån medlen
skulle hämtas, och så
förföll också detta
förslag.
Von Rosen arbetade
emellertid oförtrutet för
sin sak och ingaf i april
1848 till k. m:t en
ansökan angående
framställning till s änderna
om beviljande af något
understöd för
anläggning af en järnväg
Örebro—Hult, Motståndet
i riksdagen blef på
somliga håll lifligt, men von
Rosen erhöll likväl i
A. E. VON ROSEN, upphofsmannen till den första,
genomförda planen för ett svenskt statsbanenät.
hufvudsak hvad han önskade,
och den 28 dec. 1848
utfärdade k. m:t
stadfästelseresolu-tion för anläggningen. Det
beslöts sedermera af
vederbörande att utsträcka järnvägen
från Örebro till Köping och
i planen ingick också, att linien
skulle utgöra en del af en privat
stambana Stockholm -
Göteborg. Blott bandelen Örebro
—Köping kom till utförande.
Vid 1853—54 års riksdag
beslöts, att stambanor, först södra
och västra, skulle utföras
genom statens omedelbara
försorg och nödiga medel
anvisades.
Det skulle föra oss för långt
att vidare förtälja de svenska
statsbanornas historia. Den 30
april 1855 började arbetet på
västra stambanan vid
Skafveryd, i början af
maj å flere ställen af
södra stambanan mellan
Malmö och Lund.
Öf-verste Nils w Ericson,
stiftaren af det svenska
statsbaneverket, hade
obegränsad fullmakt att
ordna hela arbetet. Adolf
Eugène von Rosen och
Nils Ericson, se där de
två namn, som äro för
evigt knutna vid
stats-järnvägarnes tillkomst i
Sverige, från hvilken tid
en ny æra kan räknas
i afseende på
utvecklingen inom handel och
näringar.
H. 8. D. lämnar som
illustration till det
betydelsefulla 50-års
jubileet några bilder från
förr och nu och bifogar
den förhoppningen, att
statsj ärnvägarnas
utveckling i framtiden måtte
gå med all den
snabbhet, som är förenlig med
vår tids viktiga
merkantila intressen.
NILS ERICSON, stiftare af vårt statsbaneverk. Statyn utanför
• Centralstationen i Stockholm.
— 118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
