Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 9 December 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR & DAG
Det rykte som redan för länge sedan visste
förtälja, att Nobelpriset i litteratur i år skulle komma
att tilldelas Giosué Carducci, talade sant. I god tid
före den officiella dagen den 10 dec. är det bekant, att
den gamle italienske barden hedrats med utmärkelsen.
Personligen kan han dock icke, bunden af sjukdom
som han är, tänka på att mottaga priset.
Född 1836 gjorde sig Carducci ganska tidigt
bemärkt som oppositionell diktare. Han reagerade
framför allt mot romantiken med dess dunkel och svulst,
och satte som sitt mål den stilens klarhet, till hvilken
blott antiken har förebilden. Flera diktsamlingar sågo
dagen. Med en språkbehandling som är fullkomligt
mästerlig omsatte han ett modernt och lidelsefullt
sinne i afvägda och genomskinliga strofer, hvilka han
i sin vördnad för den hedniska klassiciteten
betecknade som "barbariska".
Carduccis berömdaste dikt är hans "Hymn till
Satan", hvilken utkom 1863.
Hans "revolutionära" tendenser ha aldrig tagit
annat än fullt behärskade former. Aldrig ett ögonblick
har han offrat stilen för en öfvermäktig känsla. Detta
i förening med hans fina bildning och stora
beläsenhet — han är f. d. senator och universitetsprofessor,
har utgifvit förträffliga litteraturhistoriska essayer
-gör, att man först och främst måste betrakta honom
såsom en aristokratisk diktare.
Som realist har han bildat skola. Den kring hans
baner samlade skaran är känd under namnet verister.
Professor Joseph John Thomson är född 1856 i
Manchester. Han är en af samtidens förnämsta
vetenskapsmän på den experimentella fysikens område
samt äfven utmärkt matematiker.
(Från HVAR 8 DAGS korrespondent i Paris.)
Med telegrammet om den berömde kemistens, Henri
Moissan, förestående Nobel-kröning i handen ringde
jag på i ett elegantare privathotell, rue Vauquélin 7, nära
Panthéon. I en salong, där ståtliga bronzer täflade i
dyrbarhet med dukar af berömda mästare, mötte mig en
hvithårig och skäggig gubbe, med ett vänligt
förekommande leende på läpparne. Vid min listiga förfrågan
huruvida jag möjligen var den förste att meddela den
stora nyheten, svarade han ännu slugare, men mycket
belåtet, att "han icke visste något alls". Och då jag
min journalistplikt likmätigt sökte snärja honom i
frågornas garn, t. ex. med undran om han tänkte resa
upp för att personligen hämta priset, svarade han
mycket diplomatiskt att "han ofta är ute på, resor".
Då jag tyvärr icke kände stort mer om herr kemisten
— mineralogen än att han kunde den dyrbara konsten
att "göra diamanter" och jag icke nändes misstänka
vår akademi för att ha velat uppmuntra denna föga
samhällsnyttiga sport, framkastade jag en stilla undran
om det var något särskildt verk, som förskaffat
honom den stora hedersbevisningen. "Knappast, det
lär väl vara hela mitt arbete", blef det försiktiga,
alltjämt leende svaret. Och då min alltjämt belåtet
mysande värd följde mig till dörren i sin dyrbara salong,
gjorde jag i mitt stilla sinne den reflexionen, att
lumpna 200,000 francs nog icke kunde skänka någon
glädje eller bereda någon tillfredsställelse åt en dylik
matador. Men se äran ...
Och jag fick en idé som jag underdånigt
hembju-der åt våra akademier, hvilka tyckas framhärda i sin
mani att leta upp de materiellt bäst situerade som
existera. De kunde ju ge medaljen och hedern åt
någon vetenskapens furste, men pängarne åt något
stackars svältande uppfinnarsnille . . .
Efter fotograji ^ Kliché i Kem. A.-B, Bengt SUfvertparre StJUm—Obff.
DE NYANTAGNA RYSKA SJOKADETTERNA AFLÄGGA SIN TRO- OCH HULDHETSED I KRONSTADT.
Ensam i förgrunden, marinminister Birjuloff. Därbortom t. h. praten som förestafvar eden.
— 155 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
