Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 16 December 1906 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAG
ett hemskt, [-människolik-nande ansiktsuttryck.-]
{+människolik-
nande an-
siktsuttryck.+}
Djur ha å
dessa små
skulpturer fått en
ypperlig
framställning,
sköldpaddor,
grodor, ormar,
m. m. i en
mängd
kombinationer. En
så outtömlig
fantasi som
den japanska
har ej kunnat
nöja sig med
en annan
källa än den
outtömliga
naturen att ösa
ur. Den
oerhörda friheten
i motivval och [-materiekombinationer-]
{+materiekom-
binationer+} har
förhindrat en
stereotyp [-"skolbildning,-]
{+"skolbild-
ning,+} den
skapande konstnären har
kunnat låta sin
fan-tasi spela fritt.
Ett område, på hvilket japanerna icke minst visat
sin oerhörda konstskicklighet, är metalltekniken. Som
det mest belysande exempel taga vi de berömda
tsu-ba’s, parérplåtarna å svärden. Svärdet har i Japan allt
ifrån urminnes tider ägnats en djup, hälft mystisk
vördnad. Det har varit ett de privilegierade klassernas
särmärke och som sådant blifvit ett föremål, på hvilket den
största konstnärlighet och mest drifna
arbetsskicklighet nedlagts. Följden har blifvit ett vapen, som står
fullständigt oöfverträffadt i fruktansvärdhet och elegans
under alla tider, i alla land. Klingorna äro kända
som det yppersta som någonsin blifvit i stål arbetadt
och deras förfärdigande är eller rättare har varit en
fullt erkänd vetenskap. Ett formligt studium af dem
har i Japan bedrifvits allt ifrån 1600-talet med den
största grundlighet, hvarom vittna många och digra
böcker. Dessa ypperliga klingor fingo sin fullt
värdiga infattning. Den mängd smådelar, som kräfdes
innan vapnet förelåg färdigt, utarbetades på ett sätt,
som endast den, hvilken satt sig in i japanens kärlek
för sitt svärd, kan fullt fatta. Jag vilfhär icke gå in
på annat än parérplåten, som ju vunnit den största
ryktbarheten af alla svärdsdelarna och som ensam för
sig blifvit en handelsvara.
Snart sagdt alla grenar inom metallurgien hafva fått
sin användning vid förfärdigandet af tsuba’s.
Ursprungligen var det en i det närmaste rund, hamrad
järnskifva, som så småningom kom att konstnärligt
utsmyckas under den alltjämt stigande kärleken till
vapnet. Dess form blef i det stora hela bevarad,
men dess behandling blef efter hand tusenfaldig,
Plåten genombrytes i olika fasoner, ytan ciceleras,
tauscheras i guld och silfver, inlägges med koppar
och andra metaller eller ämnen, graveras, etsas m. m.
Här som på så många andra håll visar sig japanens
outtröttliga, sprittande fantasi i val af motiven och
sättet att framställa dem.
Fig. 9 visar två tsuba’s, den öfre föreställande en
af de sju lyckogudarná, Shichi-fuku-jin, som med till-
Fig. 9.
KJirhf; Brnrr* Wft~~Tvirrt
TSUBA’S, japanska parérplåtar.
bakaböjdt hufvud höjer ena armen mot himlen, där
ett par fåglar flyga fram. Den mästerliga teckningen
är i raska drag graverad på messing. Den undre
tsuba’n är af järn med nymåne och berglandskap
med träd i silfvertauschering.
Under de fredliga 1600- och 1700-talen utvecklar
sig tsuba’n mer och mer till ett lyxföremål och allt
större och större raffinement nedlägges vid dess
förfärdigande. Hur högt de stodo i anseende, kan
inses bl. a. däraf, att de flesta ej blott kunna vara
signerade med tillverkarens namn, utan med dens namn,
som utfört teckningen, med ägarens namn,
tillverkningsorten, datum, m. m. Antalet kända
tsubakonst-närer uppgår, lågt beräknadt, till ett par tusen, men
så har också denna konst haft en utveckling af
ungefär tusen år.
Allt, hvad som ofvan sagts, gör ej anspråk på mer
än att ge en ringa och ytlig öfverblick af några
grenar inom den japanska konstslöjden. Dess hela
område är som en skimrande saga, lika underbar som
detta underbara, nya och dock urgamla folk själft.
G. H—m.
Foto. Jiamnqvist, Stockholm.
VIKTOR ANDRÉN.
Kliché : Bengt SUfversparre.
50 år fyllde den 7 dec. artisten Viktor Andrén i Sthlm. Född
i Uddevalla, målarelärling 77, elev vid Konstakademien 78—82.
Vistades på studieresor i Italien 91 och 99. Känd som talangfull
tecknare i Kasper, Ny 111. tidn., Puck o. s. v. Har utfört
dekorativa målningar på restaurant du Nord, Blanchs kafé, operakafét,
K. teatern, Oscarskyrkan, Oscarsteatern o. s. v. Led. af
Konstakademien. Utmärkt Bellmanssångare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
