Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 14. Den 6 Januari 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK AXEL
TILL PORTRÄTTET Å
Skalden i Svenska akademien, Erik Axel Karlfeldt,
hyilken förut genom "Fridolins poesi och
dalmålningar på rim" blifvit populär som ingen annan nu
skrifvande skald i Sveriges land, har efter några års
tystnad till julen 1906 utgifvit en ny diktsamling,
"Flora och Pomona". Boken slutsåldes på några få
dagar, och någon ny upplaga medhinnes icke förr än
nu på nyåret, så att den stora del af publiken, som
längtar efter "Flora och Pomona", men icke kunnat
erhålla något exemplar af den första upplagan, fått
gifva sig till tåls.
^ Det är väl framför allt två saker i Karlfeldts tidigare
diktning, som förskaffat honom hans stora popularitet.
Först och främst den både skälmska och manliga
humor, som når sin kulmen i de högoriginella —
och storartadt konstnärliga — dalmålningarne. Vidare
den förtjusande, äktsvenska idylliska tonen ("Du ler",
"Intet är som väntanstider", o. s. v.), liksom skapad
enkom för att sjungas, fylld af musik som den är.
Att denne populäre Karlfeldt också är i sällsynt
grad artistisk, att hans mest humoristiska verk präglas
af en fulländad formkonst och äfven ibland döljer
mycken vetenskaplig lärdom — detta har måhända
icke bidragit i någon afgörande grad till hans
popularitet, men det har naturligtvis beredt de mera
bildade på poesiens område en stor njutning. Med ett
ord, kännare ha på goda skäl uppskattat Karlfeldt
lika högt, som han blifvit uppskattad af den stora
allmänheten. Och när denne skald, ung, ursprunglig
och lärd, frisk och djärf, icke böjande sig för det
häfdvunna, därför att detta anses passande, icke
skrädande ord, när Karlfeldt blef invald i Svenska
akademien, vann detta val gillande i de vidaste kretsar.
Samtidigt undrade man ju på sina håll: Hur
kommer skaldens nästa diktsamling att bli? Skall han
känna sig bunden af något akademiskt tvång — eller
skall han måhända, nu då hans ungdomstid är öfver,
gå vidare i den riktning, hvarom han
gifvitan-tydningar i vissa af sina föregående dikter, hvilka
dock för den myckna Fridolinspoesien varit en smula
obeaktade? En sådan dikt, om dagens auktoriserade
humbug, är t. ex. "I Juda städer":
... Vi skynda bort på ångestheta sulor
vi söka skydd i skrefvor och i kulor,
vi fly, tills ingen våra tillhåll vet.
Det står en döpare vid fjärran källa
med hotfull blick och hår som dunkla välla,
en stor och sträng och straffande profet.
En annan liknande dikt var "Löskekarlarnes sång."
Och åter i andra dikter, t. ex. i "Dina ögon äro
eldar" lät Karlfeldt mer än vanligt heta flammor slå
upp.
KARLFELDT.
FÖREGÅENDE SIDA.
Skalden har i sin nya diktsamling, "Flora och
Pomona", fullkomligt vandrat sina egna vägar,
obekymrad af alla akademiska kraf. Han har vidare endast
delvis ägnat sig åt sin gamla kärlek, Fridolindikten
och milda, idyller.
Den gamle Karlfeldt känner man visserligen igen
i dikter som "Värdshuset", en dalrococomålning af
omotståndligt slag, osminkad som en gammal
holländare, af samma konstnärliga naturalism, i den hälft
vemodiga "Det förgångna", af förtjusande musikalisk
ton, i den dråpliga "Hästkarlar" — hvars slutstrofer
dock svärja mot början — och i "Stjärngossar", för
att nämna ett par af dikterna.
Men för öfrigt är det en i mångt och mycket ny
Karlfeldt, som träder en till mötes:
Min mun är full af glädjerop och klagan,
min själ af dagslång storm och särlafläktar.
Jag är den stilla svärmaren i sagan
och tidens son den feberns färla jäktar.
Kom, låt oss följa alla skumma drömmar
som gå med månskensögon under träden,
ty lifvets andedräkt, den ljumma, strömmar
jämväl ur nattens skygga sorgekväden.
Så diktar skalden i sin "Tillägnan" och angifver
därmel åtminstone delvis tonen i "Flora och Pomona".
Det är ofta tidens son, som, fylld af feber, stormar
och klagar i dessa dikter. Till och med, när den
humoristiska strängen anslås, händer det, att sången,
som i "Den blodiga sotarn", blir ett stycke vildt
nu-tidslif ur folkets saga.
Och många skumma drömmar har Karlfeldt också
på sistone följt. Diktcykeln "Häxorna" är som en
lång, bizarr dröm, fascinerande, hemsk, kommen från
underjorden, svår att tyda. Den harmoni, som i stort
sedt varit utmärkande för Karlfeldts föregående
diktning — med här ofvan antydda undantag — har allt
mera vikit undan. Det har kommit något annat i
stället, något hetare, något djupare. Det är detta,
som nu tyckes ha öfvertaget. Om möjligt, än mera
mästerligt formade och ännu mera uthamrade än de
föregående äro skaldens nya dikter. I det afseendet
vittna de otvetydigt om, hvem som är deras
upphofs-man. Men i afseende på innehållet peka de delvis
hän på en ny Karlfeldt — på en skald, som håller
på att förnya sig, att eröfra nya välden:
Säll är den man, som intet kan förlora,
blott allting vinna »
och ändlöst hinna.
Hur stolt att lägga ned sin lyckas fora
och träda naken mot det nya,’ stora!
O. R.
Alla författare som äro våra medarbetare och alla våra läsare kanna deltaga i HVAR 8 DAGS
NYÅRSTAFLAN FÖR 1907.
För de fem bästa berättelser som 1 jan. 1907—/ jan. 1908 införas i tidningen, utfästas FEM pris
att fördelas efter omröstning bland våra läsare själfva. /
För att uppmuntra till ett lifligt deltagande i omröstningen utfästas för resp, förste röstande
i hvarje fall likaledes fem pris.
Dessutom utbetalar redaktionen efter eget godtfinnande ett EXTRA PRIS, till hvilket de berättelser,
som visa ett friskt och originellt ämnesval, närmast äro ifrågasatta, äfven om det skulle alldeles
förbigås, huruvida ude få hvarandra" eller icke. Inalles utdelas 1,500 kr. i pris.
För närmare bestämmelser se omslagets 9:de sida.
Om NI redan från början efter hand gör Edra anteckningar vid de berättelser som enligt Er
åsikt kanna ifrågakomma, har Ni vid årets slut lättare att träffa Edert val.
HVAR 8 DAGS REDAKTION, Göteborg.
-J
— 210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>