Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 17. Den 27 Januari 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
en kamratsuccès; att allmänheten skulle förstå sig på
dem genast, var ju för mycket begärdt. Han föreföll
tung, obehändig, otillgänglig — han var en så’n där
som "experimenterade". De där som experimentera
stå icke i hög kurs, som man vet. Sin första stora
framgång vann han först 1900 — med den Snötafla
som nu finns i Göteborgs museum, hvilket med dess
inköp skaffade sig en primör af hans fullfärdiga
konst-närsskap. För egen del fick han ett namn genom den.
Numera är det namnet ganska bemärkt; tillsvidare
mest genom hans skogsinteriörer både från årets
hvita tid och från dess gröna, naturbilder som djupt
och ärligt tolka en väsentlig sida hos en natur som
är mycket typiskt svensk. Det kan dock hända —
det är till och med troligt — att hans varaktigaste
konstnärliga berömmelse kommer att förvärfvas
genom hans väfnadskonst. Den utställning som för
närvarande pågår i Göteborg ger några mästerliga
prof på denna konst, i hvilken han alla redan skapat
sig en stil som ställer honom i allra främsta le Jet
bland den modärna väfnadskonstens idkare. Det sätt
hvarpå han kommit öfver till sin väfnadsteknik är det
naturligast möjliga. Hans pänselföring rent af inbjöd
honom att insätta sina impressioner i väfnadsmönster.
Metodiskheten, efiertänksamheten måste passa att
utföras i gobelin. Jag känner ej, hvilken del hans fru,
Maja Fjæstad, har i att han verkligen började. Det
är möjligt att den delen är rätt betydande, ty hon hade
som ung flicka tillhört den in^esserade krets af
teck-narinnor och väfverskor, som samlat sig kring den
bekanta skolan i Lund. Därmed må nu vara hur som
hälst, uppenbart är att väfnadstekniken haft ett stort
och välgörande inflytande på hela hans konst. Det
fins i hans sätt att föra pänseln en viss fara för att
han skulle kunnat förlora sig i det petiga och kanske
till och med falla in i det sötaktiga. Det "rejäla"
ullgarnet har hjälpt till att hålla honom borta från de
afvägar, som leda åt dessa håll. Å andra sidan har
han genom sitt måleri kunnat hålla sig f ärran från
de något teoretiska riktningar, som vilja alltför snäft
begränsa den täxtila konstens rättigheter och
möjligheter. Han fördömer icke schatteringen, hvilket
Lundaskolan för sin del gör, men han har på samma
gång en alltför sund känsla för materialets fordringar
för att göra stafflitaflor i gobelin. Det är
väfnads-strukturens alldeles speciella sätt att utan alla
glansdagrar uppsuga ljuset som utgör det konstnärliga
underlaget för hans gobelinväfnader, och han tillämpar
denna enkla grundtanke utan något som hälst
pedanteri. Trots det att han från början utbildat sig till
målare, har man i hans väfnader ett intryck af en
konstnärlig frihet, som icke i samma höjd är uppnådd
ens i hans bästa målningar.
Hvad hans textila kompositioner beträffar äro de
ofta beundransvärda, enstaka gånger rent af grandiosa
Så är fallet med den stora väfnad med motiv af
rinnande blått vatten, i hvilket bruna trädstammar brutet
spegla sig, hvilken utgör det stora glansnumret på
hans nu pågående göteborgsutställning. Det är
öfver-hufvudtaget en af de märkligaste modärna
konstväf-nader som åstadkommits, och kan i sin genre
upptaga täflingen med hvad som hälst.
Det kunde vara frestande nog att inlåta sig på den
tillämpning Fjæstad, med biträde af sin fru och sina.
systrar, gifvit åt gobelintekniken, hvilken under hans
hand liksom erhållit nya resurser. Men detta skulle
föra mig alldeles för långt: dessa antydningar skulle
däiigenom växa till en hel afhandling.
Född 1868 har Gustaf Fjæstad ännu icke ens
hunnit 40-årsgränsen. Man har alltså alla skäl att af
honom vänta sig en lång och rik konstnär ig utveckling.
Edv. Alkman.
hfter fotografi.
Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Uthim—
1907 ÅRS RIKSDAG ÖPPNAS; KRONPRINSEN-REGENTEN UPPLÄSER TRONTALET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
