Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 23. Den 10 Mars 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WAGNERS »RAGNARÖK. FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ SVENSK SCEN.
i#-¾*3P
"M
¾j I
Pl>
nVAH H OAOS fotograf i SWm.
FRÅN »RAGNARÖKS-PREMIÄREN» Å KUNGL. TEATERN.
Brynhilda (fru Lykseth-Schjerven) och Gunlhei (hr Wallgren) — Sigirid (hr Menzinsky) -
Kliché: Kem. A.-B. Bengt SVfvertparre Sthlm—Qbf.
- Gudruna (fru Lindberg).
Wagners "Götterdämmerung uppfördes å k. teatern
i Stockholm den 28 febr. och har härmed vår
operascen ändtligen framfört "Ringen" i dess helhet.
Framgången var stor och ehuru naturligtvis det i mer
än ett afseende kolossala verket kräfver en väldig
apparat för att kunna framföras, bör den
förhoppningen ha skäl för sig, att det allmänna intresset nu skall
uppbära ett stort antal representationer af både detta
drama och "Ringens" öfriga verk.
ETT SUGPAPPER.
SKISS FÖR HVAR 8 DAG AF JAN.
Dörrvredet gnisslade svagt, närdet sakta trycktes ne d.
Han, som satt vid skrifbordet, höjde hastigt
huf-vudet och vände blicken mot mot dörren. Arbetets
djupa allvar plånades ut från hans ansikte, munnen
log och i ögonen tändes en ed af glad väntan. Han
hörde sin hustrus unga röst i tamburen. Med
bestämda, men vänliga tonfall trängde den in till honom.
Nu öppnades dörren till hälften; mot tamburens
mörka skuggor skymtade en hvit boa och hattens
ljusa plymer. Ett kyligt luftdrag slog in genom det
alltför varma arbetsrummet.
— Adjö, Rikard!
— Nej, tack vackert, mitt barn, man säger inte
adjö på det sättet åt sin man. Kom hit!
Han kastade undan pennan, lutade sig lättjefullt
tillbaka i skrifstolen och försökte se ut som en diktator.
- Du har så förskräckligt varmt härinne och jag
är redan klädd att gå ut.
Amy slog motvilligt upp dörren och steg in i
rummet. Det poetiska, vårveka behaget hos ansiktets
ljushyade, fina drag och hårets blonda rikedom
förhöjdes på ett ypperligt sätt af inramningen i den
bred-brättade hatten och räfboans smeksamma hvita
snövåg. Skrifbordslampans starkt ljusdämpande gröna
kupa spred en fantastisk skymningsreflex öfver Fru
Amys uppenbarelse, när hon lutade sig ned öfver sin
man och lätt kysste honom på munnen.
— Ja adjö då, min vän.
— 35S —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
