Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 19 Maj 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
(Forts. fr. sid. 519.)
Emellertid af led
professor Rudbeck i Uppsala
våren 1740, och på hösten
samma år tog professor
Ro-berg efter stark
påtryckning afsked. Den förra
professuren söktes af Nils
Rosén och Carl Linnæus
samt dessutom af en
kemist, d:r Wallerius. De
två rivalerna möttes igen
som täflande, Rosén
åtgick med segern och i
betraktande af att
professuren omfattade äfven
anatomi säkerligen med rätta.
Häröfver kan ej ens den
ifrigaste Linnévän harmas,
men väl öfver hvad som
försiggick när det andra
lediga professorsämbetet
skulle besättas. Här
tycker man borde Linné
varit själfskrifven. Det
söktes af Linné och
Wallerius. Den senare angrep
Linnés läror i en
disputation, och vid akten, där
Rosén presiderade, tog
denne senare författarens
försvar gent emot det
skarpa klander, som
Linnés vänner, professor
Be-ronius och magister
Cling-berg, uttalade. Det hela
blef en offentlig skandal.
. Men oaktadt allt hemligt
och öppet motstånd inom
universitetet blef Linné, tack
vare kraftig hjälp af
kans-lärn, riksdagen och den
allmänna meningen, slutlfgen
i maj 1741 utnämnd till
professor, fast i en
ämnesgrupp, som egentligen ej
var hans specialitet. Han
och Rosén kommo därför
öfverens att dela ämnena
mellan sig mera lämpligt,
och redan nästa år öfvertog
Linné den teoretiska
gruppen: botanik med
botaniska trädgårdens vård,
öf-riga naturvetenskaper,
läkemedelsläran och dietetiken
eller sundhetsläran, Rosén
åter fick anatomi, fysiologi
och klinisk medicin med
skötseln af det lilla akade^
miska sjukhuset. De blefvo
nu försonta och slutligen
riktigt goda vänner, de båda
store läkarne. Medicinska
fakulteten i Uppsala och
kanske ingen annan häller
har samtidigt haft två så
stora lysande begåfningar
till lärare. DpA blef lif och
uppsving i de försummade
studierna och en härlig tid
för medicin och
naturforskning i Sverige. Man har i
behåll samtida skildringar
Cä/i-
Medaljong i vax af C. Fr. Inländer.
FÖRSTA SIDAN TILL EN AF LINNÉS HANDSKRIFTER.
— 523 —
af Linnés
undervisningssätt. Hans botaniska
utflykter, de berömda
Her-bationes apsalienses, t. ex.
med studenterna onsdagar
och lördagar om vårarna
gingo så till: Tre- till
fyrahundra unge män, alla
klädda i en lätt dräkt af
linne och försedde med
alla nödvändigheter för
örters eller insekters
samlande, följde Linné utåt
marken. Af sina åhörare
utvalde han vissa
godkända ämbetsmän, en var
annotator och skulle
upp-skrifva det Linné
dikterade, en annan var fiskal
och hade uppseende på
truppens disciplin, andre
voro satte till skyttar att
skjuta fåglar m. m.
Samlingen var på bestämda
ställen, där hän själf gärna
var en bland de första
och tillhöll dem att plikta,
som komma försent.
Under hvarje exkursion voro
utsatta vissa hviloställen,
dit de kringspridda
studenterna samlades, och
där nollos lektioner öfver
det förnämsta, som de
samlat. När ungdomen
sedan från morgonen till
aftonen sålunda förlustat sig på
marken, skedde
återmar-schen till staden, då deras
lärare gick främst i spetsen
och ungdomen i trupp
marscherade efter honom med
valdhorn, pukor och fana
igenom staden ner till
botaniska huset i Svartbäcken,
där ett vi vet Linnæus slöt
dagens nöjen. Till
Gott-sunda, Vårdsätra, Ultuna
och Liljekonvaljeholmen
Haga, Danmark och
Non-tuna, Gamla Uppsal a och
Vit-ulfsberg, Vaxala med Jälla
och Törneby, Husby jämte
Böije och Kättinge och sist
till Jumkil längre fram på
sommaren, då den kungliga
växten Sceptrum Carolinum
eller " Carlaspiran"
blommade. Om vintrarne skedde
undervisningen i växthusen
eller föreläsningssalen. "Att
i Sverige få se en ros
från Kap, en Amaryllis från
Asien, markattor och ormar
från Afrika och papegojor
från Amerika räknades för
underverk, som ingen
annan utom Linné kunde
uppvisa". Och om hans
före-dragningssätt heter det i
en åhörares minnesskrift:
"Uti lärostolen hade Linn
en särskild och honom all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
