Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 19 Maj 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
1749, som blifvit mest kända och beundrade genom
de lifliga och intressanta skildringar, han därom
ut-gifvit (utgifningsåren resp. 1745, 47 och 50.) Sedan
resor ej vidare förekommo, blef Linnés hälsa allt mera
vacklande, fastän hans lifliga vakna lynne höll honom
uppe. Men när han själf ej orkade resa mer, sände
han ut sina "apostlar". Detta var en vacker sida
hos läraren och forskaren, att han så varmt
understödde sina dugligaste lärjungar, han anskaffade medel
hos magnater, fria resor hos Ostindiska Kompaniet,
stipendier o. s. v. och med anbefallningsbrefvet
af hans eget stora namn, öfverallt äradt och
äls-kadt, kommo de fram hvar som hälst. Till Sverige
och mästaren sändes vanligen de inskördade
samlingarne. Så for Hasselqvist till Syrien och Heliga
landet (död under resan), Kalm till Nordamerika,
Tern-ström och sedermera Osbeck till Ostindien, Löfling till
Spanien och Södra Amerika (afled på resan), Sparrman
till Goda Hoppsudden och Kina, Thunberg till
Holländska Indien och Japan, Anton Martin till
Spets-bärgen, Solander till Söderhafsöarne på en
världsom-segling och till Island, Forskål till Arabien (där han
afled), Rolander till Surinam o. s. v. Om deras
närmare öden
och äfventyr se
Thore Fries’
stora
Linnébiografi. Så
svun-no åren bort för
Linné kanske
snabbare än för
de flästa på
grund af hans
oaflåtliga och
mångskiftande
arbete.
Yttre
utmärkelser kommo i
sinom tid: 1734
blef han
archia-ter, 1753
Nordstjärneriddare,
en hög
utmärkelse för den
tiden, kommendör blef han
aldrig, 1762 blef
han adlad och
antog namnet
von Linné
istället för det vida
mera berömda
lärda namnet \
Linnæus.
De stora
vetenskapliga
samfunden
kallade efter hand
till ledamot den
berömde lärde;
den första
utländska kallelsen kom redan
1737, det var
från Kejserl. [-Leopoldine-Ca-rolinska vetenskapsakademien-]
{+Leopoldine-Ca-
rolinska veten-
skapsakade-
mien+} i Halle,
sedan kommo
MontpelÜer,
Berlin,
Tou-louse, Peters-
LINNÉS POPPEL I UPPSALA CAMLA BOTANISKA TRÄDGÅRD.
burg, Paris, London m. fl. Han var allmänt erkänd som
världens främste botanist, högste domaren i dithörande
frågor. Han var "blomsterkonungen".
V. HUSFADERN PÅ HAMMARBY.
AF-TYNING OCH BORTGÅNG.
Från år 1762 finnes en egenhändig anteckning af
Linné, betecknande i all sin korthet: "Linné bygger
på Hammarby, som han märker sig blifva svag, att»
barnen må hafva hus."
Det var den ömme familjefadern, som här tänkte på
sina efterlefvande * och uppförde bostadshus på den
lilla landtgård, belägen en mil från Uppsala, som han
nyligen köpt. Och detta hans hus på Hammarby står
lyckligtvis kvar; det är statsegendom cch
Linnémuseum, kärt for alla bildningens vänner i Sverige.
Här i denna enkla, låga träbyggnad tillbringade han
sina sommarferier, här planterade han en lund och
odlade Sveriges vilda växter och träd, här uppförde
han ett litet stenhus på en klippa i skogen till
förvaringsrum åt
sina samlingar
(som dock ej
............___ länge fingo
förbli där efter
hans död); i
sof-rummet öfver
dörren står ännu
hans fromma
valspråk:
"Inno-■/.i„– cue vivito, Nu-
men adest," (lef
ostraffligt, Gud
ser dig). Här
satt han om
[-sommarkvällarne-]
{+sommarkväl-
larne+} under
gårdens skuggiga
vårdträd, rökte
i sin pipa, lekte
med sin tame
i tvättbjörn ("dju
’ ret Sjubb" som
han så lefvande
<■ och lustigt
be-skrifvit) eller sin
store hund
Pom-pe, kanske
också med
markattorna Grinn och
Diana, lyssnade
på den
pingel-beprydda hermelinen, som
i bodde i
gärdsgården, eller såg
j och hörde med
csägeligt
välbehag sina barn
i leka och
glamma med de
besökande vän-; nerna eller
lär-! jungarne. Ty
äfven under
fe-; rierna höll han
i på med
undervisning ute vid
Hammarby för
unga in- och ut-
- 525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
