Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 40. Den 7 Juli 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
OTTO HESSELBOM.
DALSLANDS MÅLARE.
Foto. Ellqvist.
Det lilla
landskapet mellan Värmland
och Bohuslän, hvars
fattigdom och
ringhet blifvit ett
ord-•språk, har icke skänkt
"landet många namn
inom litteraturen och
konsten. Jämför man
det med grannen i
norr, blir kontrasten
betydlig, ty
Värmland är bland svenska
landskap det, som
kanske mest
framträder åtminstone inom
litteraturen, och den
värmländska naturen
har målats både med
panna och pänsel af
de ypperste inom vår
litteratur och konst.
Det dalsländska
landskapet har mig
veterligen aldrig
inspirerat någon skald
eller målare före
Hes-selbom. Icke ens
Carl von Linné
äg-jiar det något när:
mare studium, då han
på hemvägen från
-sin Västgötaresa
färdas genom Dalsland,
Dess egna söner ha ej upptäckt egendomligheterna i
sitt hemlandskap/ och landet ligger för mycket
afsi-des för att andra skulle hitta vägen dit från rikare
och "vackrare" näjder. Ett vackert landskap är f. ö.
•ett högst relativt begrepp. Ty ett landskap kan vara
kargt och ödsligt men aldrig fult. Ett stycke skånsk
slätt är lika vackert som Kebnekajse eller Åreskutan;
¾vilket man föredrager beror på tycke och smak.
Otto Hesselbom är den förste medvetne tolkaren af
det dalsländska landskapets skönhet. Genom honom
presenterar sig för första gången Dalsland inom den
•svenska
bildkonsten. På en
af hans tidigare
taflor ser man
en typisk bild
■från landskapets
södra delar: på
en vacker
granitkull e ligger
ett ensamt hus,
omgifvet af
några magra
löf-iräd och gråa
luthus. Det är
konstnärens
barndomshem,
•och han håller
den taflan kar
framför andra.
Den ger oss
också ett lefvande
intryck af det
syd-dalsländska
landskapet i en
kraftig, kanske
något stiliserad
typ. I denna
OTTO HESSELBOM, Dalslands målare.
OTTO HESSELBOM I SIN ATELIER.
och andra tidigare
taflor framträder
också Hesselboms
egenartade teknik, som
något påminner om
maneret uti Kreugers
Ölandstaflor. Hans
sätt att måla moln
och träd är särskildt
karaktäristiskt. Ännu
mera medvetet
framträder detta i
Hesselboms sista
landskap med motiv från
norra Dalsland; Här
är naturen en helt
annan. Då södra
delarne af landskapet
är en jordbruksbygd
med här och hvar
uppstigande
bärgs-formationer i ofta
ganska fantastiska
former, liknar norra
Dal mera mellersta
Sveriges
bärgslags-natur. Här ligga
långa blåa sjöar
mellan skogklädda
bärg-åsar, och längst i
öster speglar sig
landskapet i en fond af
ett stort vatten: det
är Vänern, som ger
en illusion af hafvet. — Det är denna natur, som
Hesselbom målat i ett af sina senaste och mast
betydande verk, "Hembygden", f. n. utställd i Berlin. Här
kommer också hans förkärlek för stilisering mera till
synes, liksom ock i en annan af hans sista taflor, som
— om jag minns rätt — hamnat i Venedig: "Utsikt
öfver sjön", där konstnären söker fånga det
mellansvenska skogslandskapet i en karaktäristisk typ. Äljest
lämpar sig mindre det mångskiftande svenska
landskapet att framställas som typ i samma mening som
t. ex. det holländska. Jag tänker särskildt härvidlag
på hvad
Hob-bema och
Ruijs-dael åstadkommit i denna
genre.
Stiliseringen går dock
hos Hesselbom
aldrig Öfver det
nationellas
gränser. Hans
landskap äro
framför allt
svenska, och
öfver hans konst
hvilar.en stark
fosterländsk
stämning,
blandad med den
vemodsfyllda
melankoli, som
kanske är den
djupaste af alla
svenskhetens
lliSSilllllÄiliill rötter och som
lllIIIIBlållllll är själen äfven
^^■^mmmmÊ&a \ vår poesi, både
Klichêt Bengt Silfvertpam* 1 Vär modär-
633 —
Klichê: Bengt Silfversparre.
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
