Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 1 September 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UV AR 8 DAG
ganiserad i nationella sektioner. Hela vårt kulturlif hvilar på vårt språk och
tionella seder. Hvarje förtryckt nationalitet sträfvar och måste sträfva efter
äfven om dess undertryckande i själfva
verket skulle föra med sig vissa
välgärningar. Och så länge nationell frihet
icke uppnåtts, öfverskyggas alla andra
spörsmål af det nationella. Hervés
påstående, att det är likgiltigt för arbetaren,
om Tyskland eröfrar Frankrike eller
tvärtom, är absurdt. Ville vi praktisera denna
lära, skulle vi trampas ned af våra egna
partikamrater."
våra
na-frihet -
Efter jotografier,
TOLFTE INTERNATIONELLA SOCIALISTKONGRESSEN I STUTTGART:
Öfre bilderna: 1. Bebel. 2. Jaurès. 3. Rosa Luxemburg.
..... a.-B. uengt SUfversparre Sthlm—Gbf.
Bebel talar.
Hr Branting uppträdde i debatten på samtliga de
tre skandinaviska socialdemokratiska partiernas vägnar
och hans anförande förlorade därigenom i personlig
färg. Han framhäfde emellertid, att det direkta
afrust-ningskraf som omfattas af det danska och det
norska partiet i anslutning till den bekanta Hörupska
"Hvad vil det nytte?" -parollen, icke obetingadt
omfattas af den svenska socialdemokratien, utan är
föremål för meningsskiljaktigheten bland de svenska
delegerade på kongressen befann sig ju också en så varm
vän af ett demokratiskt folkvärn som docenten Bengt
Lidforss "i Lund. Hr Branting vidrörde äfven den
antimilitaristiska agitationen, hvilken han betecknade
som ett godt, då "den bedrefves i förnuftiga former",
hvarmed han synes ha förstått en propaganda, gående
ut på att hos de värnpliktige inpränta, att de äfven
i vapenrocken fortfara att vara människor öch tänkande
väsen. Å de skandinaviska delegerades vägnar
framlade han ett ändringsförslag till Bebels
resolutionsförslag, gående ut på, att afrustning bör eftersträfvas
som mål. Han ville dessutom gärna ha krafvet på
internationell skiljedom direkt infördt i resolutionen
och tillade: "Jag bekänner, att jag här står som en
kättare i vissa tyska socialdemokraters ögon; jag kan
icke gilla, att man blott har hån och gäckeri till öfvers
för Haagkonferensen. Den kan naturligtvis icke
genomföra världsfreden, men den utgör ett vittnesbörd
om den växande fredsstämning i alla länder, som just
härrör af den internationella arbetarerörelsen."
Detta sistnämda påstående hör nog till dem, som
tåla diskussion. Men sammanknytandet af
Haagkonferensen och den internationella arbetarerörelsen i
samma tankekädja är intressant och tvifvelsutan
uttryck för ett verkligt historiskt sakförhållande. Blott
att de ej stå i förhållande af orsak och värkan, utan
både utgöra ett — tillfälligt och därför å ömse sidor
bristfälligt — utslag af denna samma människosläktets
allmänna utveckling till allt högre andlig så väl som
materiell odling, hvilken med all differentiation för öfrigt
i nationaliteter och samhällsklasser har till nödvändig
förutsättning en allt intimare samverkan och en allt
innerligare genomförd organisation af och inom
folksamfunden.
5. H—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
