Hvar 8 dag / Årg. 8 (1906/1907) / 771 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 49. Den 8 September 1907 - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Acke, Kallstenius och flertalet af de öfriga
märkesmännen äro väl företrädda. Och i det direktör Thiel
drar fram en skjutdörr mellan två af salarna, afslöjar
sig på den Fjæstads kanske känsligaste och mest
virtuosmässiga bonad.

H. 8 D:s STOCKHOLMSFOTOGRAF. INTERIÖR FRÅN THIELSKA GALLERIET.

Belysningen
i de Thielska
samlingarna
är också att
beakta. Det
förefaller som
om ljuset
flödade ner från
takets egna
mattslipade
ytor. Först vid
noggrannare
iakttagelse
skönjer man
det elektriska
ljusets
solhvita glober
ofvanför.

När man
vankat kring i
deras matthvita
glans är det
lätt att
glömma tid och
rum. Och
förtrollningen
brister inte,
om man från
Djurgårdsvägens
skymning kastar ögat tillbaka på det hvita
skönhetstemplet bland träden. Så strålande af ljuset inifrån
— och så förnämt slutet! Men det vore dumt, ifall
någon däraf skulle låta skrämma sig. Direktör Thiel
är inte afundsjuk om sina skatter. Hvem som hälst
får tillträde till dem — ifall hans konstintresse
räcker för ett telefonbud eller åtminstone ett visitkort
till portiern.

Ifall Ernest Thiel inte gjort mer för den sköna
vetenskapen i Sverige än skapandet af sitt galleri, skulle
det gifvit honom rätt att räknas bland våra — inte
allt för många — mecenater. Men han har också
direkt varit till gagn för inhemsk konst och litteratur.
Mer än en af våra yngre författare har i honom haft
ett ovärderligt ekonomiskt stöd. Och — hvad som
inte torde vara så vanligt bland våra bankirer — han
tillhör också själf litteraturen. Thiel har nämligen
försvenskat inte mindre än tre af Friedrich Nietzsches
arbeten: Bortom godt och ondt, Till moralens
genealogi och senast Afgudaskymning. Den som vet,
hvilken vansklig sak det är att öfversätta Nietzsches
kapriciösa stil med sina många sällsamheter och kast,
kan inte annat än förvåna
sig öfver hur
adekvat
försvenskningen
i sagda
arbeten är.

Konstkännare,
Nietzsche-tolkare
och
bankdirektör
— allt det
tyder på en
mänska utanför det
vanliga
snittet. Man skall
nämligen inte
föreställa1 sig,
att Ernest Thiel
på grund af
sina ideella
intressen är en
skral
el. opraktisk finansman. Det är
tvärtom hans,
skarpa o.
vakna sinne för
siffror som satt
honom i stånd att tillgodose sina artistiska böjelser.
Hans far var den från Belgien inflyttade
verkmästare Jacques Thiel, hvilken som köpman bosatte sig
i Norrköping. Där föddes 1859 Ernest Thiel, som
redan tidigt valde bankmannens bana. År 1884 blef
han, vid upprättandet af Hernösands enskilda banks
Stockholmskontor, verkst. direktör för denna afdelning.
Denna befattning lämnade han 1891, då han grundade
egen bankaffär, Stockholms Kredit- och
Diskontoförening, sedermera ändradt till Aktiebolaget Stockholms
Diskontobank. Under sitt tioåriga driftiga ledareskap
för berörda företag förvärfvade han den förmögenhet,
som i så rikt mått kommit den samtida svenska
konsten till godo. Den stilfulla villa, som inrymmer hans
samlingar och med sin i Djurgårdsgrönskan inbäddade
hvita fasad utgör ett smycke för inloppet till
Stockholm, blef färdig år 1905. A. M-r.

H. 8 D.s STOCKHOLMSFOTOGRAF. LILJEFORSVÄGGEN I THIELSKA GALLERIET. Kliché: Kem. A-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>