Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 49. Den 8 September 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGQVARA EN RESTAURERAD SLOTTSRUIN
Bergqvara egendom i Kronobergs län är ett af vårt
lands intressantaste och äldsta herresäten. Redan i
vår tidigaste medeltidshistoria är detta gods, med
dess från urminnes tider befästa borg, väl bekant.
Läget, ej långt från riksgränsen mot de forna
danska provinserna Blekinge och Skåne, samt vid stora
stråkvägen från dåvarande Danmark till hjärtat af
Sverige, utsatte Bergqvara, vid krig emellan dessa
stater, ofta för belägringar af danska trupper.
Att något så när utförligt återgifva Bergqvaras rika
historia, redan ofta och utförligt skildrad, medgifver
ej vårt begränsade utrymme, men skola vi här; med
anledning af det i sommar fullbordade
restaurejings-eller rättare förstärkningsarbetetet å ruinen efter den
gamla borgen, lämna några kortfattade upplysningar
om densamma, på samma gång vi äro i tillfälle
återgifva några fotografier öfver ruinen visande dess
utseende före och efter nämnda arbetes utförande.
Enligt myten, hvarför dock ej finnes säkert stöd,
skulle det uråldriga fästet uppförts af en värendsk
jorddrott vid namn Gunnar Gröpe. Af bevarade
handlingar från midten áf 1300-talet framgår att Bergqvara
då innehades af en Magnus Håkansson, hvars
sköldemärke troligen var en båt. Hans son Karl var gift
med Ingeborg Arvidsdotter, tillhörande en släkt som
förde ett "lejonansikte" i skölden. Genom hennes
andra gifte med Birger Trolle d. ä. tillföll godset
väl. Då Dacke
misströstade om att kunna
betvinga borgen och
vid ett djärft utfall af
de belägrade förlorat
många man, drog
han sig med sitt folk
tillbaka, förklarande
sig gärna vilja falla
till fota, om herr
Gö-staf kunde skaffa
honom konungens nåd.
En dagtingan ingicks
då med
överenskommelse att- "från
måndagen efter Maria
Magdalena och till
Allhelgonadag" (24
juli 1 nov.) skulle
ej på någondera
sidan fientligheter
cf-vas. Göstaf
Olofsson, som förlitade sig
härpå och trodde
upproret vara dämpadt,
lämnade Bergqvara
för att å konungens
vägnar bemöta
oro-* ligheterna i
Västergötland ; men
Dackes afsikt var
ingalunda att hålla öf
ver-enskommelsen. Således hade knappast herr Göstaf
lämnat Bergqvara, förrän Dackes anhängare
stormade borgen, intogo och brände densamma, och har
den sedan dess ej varit bebodd. Sedermera vorden
ruin, har den så hårdt anfrätts af tidens tand, att den år
1906 syntes hota att snart sammanstörta, hvarför nuva_
rande ägaren till Bergqvara, grefve K. A. Posse och hans"
maka, född Leijonhufvud, läto, efter af riksarkivarien
godkänd plan, utföra det nu afslutade, genomgående
och grundliga förstärkningsarbetet å detta ett af
landets äldsta genom sitt byggnadssätt säregna, vackra
minnesmärke, så att det ännu torde kunna trotsa
århundraden och påminna om längesedan flydda tider.
FotO. C LindqUist. VáxiO Kn*n*, tiwq† Ütlfn-ntparrt.
Öfre bilden: BERGQVARA SLOTTSRUIN efter förstärkningsarbetena 1907 (nordöstra o. nordvästra sidorna).
Nedre bilden: INTERIÖR AF BERGQVARA SLOTTSRUIN före restaureringen (nordöstra o. nordvästra sid.)
denna ryktbara ätt, som sedan innehade det i öfver
halftannat århundrade. Under sonen Birger d. y:s
tid inföll Ture Turesson (Bjelke) i Värend med en
dansk här, samt sköflade och brände Bergqvara 1467.
Samma öde undergick det ett par år därefter, när
konung Kristian företog ett ströftåg in i södra Sverige.
Birger Trolle d. yrs son, Arvid, återställde emellertid
borgen, som sedan vid olika tillfällen belägrades
under fäjderna på Sten Sture d. ä:s tid. Under det
Arvid Trolles son Ture hade Bergqvara, inträffade
Dacke-fäjden. För att stilla upproret sändes Göstaf Olofsson
(Stenbock) 1542 af Gustaf Vasa till Småland, där
han tog sin tillflykt till Bergqvara och befäste det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
