Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 6 Oktober 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR & DAG
1 FURST NIKITAS LAND.
RESEBREF FÖR HVAR 8 DAG AF MARI MIHI.
Det var en
söndags eftermiddag
vi
anländetillCet-tinje, och en
myckenhet folk var
törsamladt på
gatorna,eller rättare,
på den enda gata,
som
itudelarMon-tenegros hufvudstad, hvilken har
tycke af en
vänlig liten sydtysk
t>y-
Någonting
särdeles, någonting
af vikt hade
nyligen utspelats
här, det var
alldeles påtagligt.
Menigheten stod
i täta grupper, och
manspråkadelika
ifrigt, ordade lika
beskäftigt som
hemma i Sverige
på kyrkbacken
efter en biskopsvisitation eller utanför tingshuset efter
slutsammanträdet, då utslagen blifvit fällda och
domarna afkunnade. Så många människor man här såg
fingo väl näppeligen rum att bo uti dessa två eller
tre hundra små låga hus. Och vi sporde: hvadan
detta vimmel i den annars så tysta staden bland de
Svarta Bergen?
Jo, det var en lång historia, hvilken emellertid har
den fördelen att den kan hastigt refereras.
Montenegro delar med Finland och Persien den
Hardt när oomtvistliga olyckan att äga en splitter ny
författning, en present af fursten. Men
parlamentarismen kräfver förstudier, skolning, för att inte stanna i
stöpet; en riksdag, en landtdag, en duma är inte
precis detsamma som en arfskiftesförrättning, där hela
den kära släkten ligger i lufven på hvarandra om hvem
som skall lyckas prata till sig brorslotten. Och
talmannens uppgift är nog
mindre den att oupphörligt
dänga klubban i bordet och
mana till ordningen, än att
vara det offentliga ordets
■ceremonimästare, som på
ett hofsamt sätt leder
förhandlingarna till det
allmänna och enskilda bästa.
Nå, sådant där lär sig
ingen genast, knappast ens
de finsk-finska
barnmorskorna, som armbågat sig
in i landtdagen.
Monte-uegrinerna äro visserligen
en gammal race, men dess
stamträd växte aldrig i
plenisalar, utan på slagfält; på
de deputerades bänkar voro
de som pojkar. Så blef då
denna konstitutionella
för-samlingden montenegrinska
parlamentarismens
stojande barnkammare, där man
smällde i lockena, slängde
med armarna öfver
hufvudet och tjöt om hvarann.
Det hela blef
en fars, utspelad
inom samma
väggar, där så många
andra komedier
gått af stapeln
Ty —
betecknande för de
blygsamma förhållandena härstädes
-man hade ingen
annan plats att
upplåta åt de 70
riksdagsmännen
än hufvudstadens
lilla teater. . .
Hvad gör det
väl också mot
hvilka väggar
rösten ekar,blottföre
draget är klokt
och vinner upp
märksamma
åhörare! Egentligen
är det rätt listigt
af Montenegro. att inrymma par-
lament och teater
under samma tak. Ty huru mycket har inte
politiken att lära dramat, och huru nära äro de ej
besläktade! Alltför nära.
Men furst Nikita blef generad öfver det myckna
bråket i parlamentet. Han mindes att han varit
despot innan han blef inskränkt, enväldig innan han
delat med sig af makten, och han sade ungefär som
så:
— När ni inte kunna uppföra er skickligt, så få ni
gå ut. Seså marsch!
Så upplöstes parlamentet.
Men dess medlemmar slogo sig för bröstet,
förmenande att de blifvit kränkta uti sina rättigheter
Deras anleten förmörkades, och de sjöngo klagovisor
för sina valmän ute i bygderna.
Då samlade sig allmogen till rådplägning. Och
sedan skickade den sina bäste män till hufvudstaden.
.iHMt Bmtrt Sq/Wnparrw.
FURSTINNAN MILENA
FURSTLIGA PALATSET I CETT1NJE.
KHcMr Beiyt Stifeertpam
— 9 –
Sfttr portrXtf.
FURST NIKOLA
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
