Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 27 Oktober 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR ÖSTBERG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Bland hufvudstadens arkitekter är Ragnar Östberg
numera en af de mest bemärkte. Hans namn har
sedan ett par år tillbaka varit oskiljaktigt förbundet med
det lifliga meningsutbytet stockholmarne emellan
rörande rådhusbyggnadsfrågan, hvilket på de senaste
veckorna skjutit ytterligare fart i samband med den
inom stadsfullmäktige väckta massmotionen, åsyftande
att omsider få till stånd ett kommunalhus inom
landets främsta samhälle.
Det är en öfver hela landet känd sak, att
Stockholms nuvarande rådhus icke motsvarar ens de allra
blygsammaste pretentioner på ett sådant. Utrymmet
är alldeles otillräckligt och hygienens fordringar icke
det minsta tillgodosedda. G ing efter annan har
genom landets präss gått meddelanden om att särskildt
rådhusrättens fjärde afdelnings lokaler äro så
bristfälliga och osunda att såväl rådmän som vaktmästare,
hvilka haft sin tjänstgöring förlagd till densamma,
angripits af tuberkulos eller eljest fått sin hälsa bruten.
Ej under då att energiska krafter varit i verksamhet
för att förmå kommunens styrelse att anslå medel till
uppförandet af ett nytt rådhus. Det drog emellertid
långt ut på tiden, innan man kunde enas om platsen
för ett sådant; i den striden stod till sist nära nog
stadsdel mot stadsdel. Omsider segrade emellertid
det parti, som, med rådman Öhnell i spetsen, yrkade
på att rådhuset skulle förläggas till den s. k.
Eldkvarnstomten, en rymlig plats vid entréen till
Kungsholmen, med ett härligt läge vid Mälaren midt emot
södra stadsdelarnes bärgshöjder. Bland de arkitekter,
som täflade med ritningsförslag till den nya
byggnaden, var Ragnar Östberg, ocn han hemförde
seger-palmen. Stadsfullmäktige godkände år 1906 dessa
hans ritningar.
Så, när arbetet väl som bäst skulle börja, kom den
ofvan nämnda massmotionen att Eldkvarnstomten
måtte reserveras för kommunalhuset och ridhuset i
stället byggas på en annan plats å Kungsholmen,
nämligen på tomten näst intill den, där ett nytt stort
polishus är under uppförande. Denna motion
innebär dock att de för rådhuset uppgjorda fasaderna
skulle i hufvudsak bibehållas för kommunalhuset och
att de för rådliuset godkända planerna användas vid
uppgörande af ritningar till det nyväckta
rådhusprojektet. Då denna motion redan från början samlat
ett 40-tal namnunderskrifter torde den ha stora
utsikter att samla majoritet inom stadsfullmäktige,
hvarmed sålunda arkitekten Östberg får hedern af att ha
skapat hufvudstadens förnämsta kommunala palats.
Då motionen som sagdt förutsätter att planerna för
rådhuset skola komma till användning äfven på den
för detsamma ifrågasatta nya platsen torde man kanske
kunna förvänta att Östberg får det hedrande uppdraget
att göra fasader härvidlag också.
Samma år som Stockholms stadsfullmäktige
godkände Östbergs ritningar till ett nytt rådhus
accepterade de också hans förslag till ny läroverksbyggnad
på Östermalm. För öfrigt har herr Östberg sysslat
med att uppgöra ritningar till och inreda privathus,
såväl i Norrland och andra landsändar som i
Stockholm och Djursholm. Han har därvid i främsta
rummet sträfvat efter frigörandet från den utländska
stilimporten och att bevara den svenska karaktären å
byggnaderna, på samma gång han låtit sig angeläget
vara att tillgodose modärna kraf å komfort. Sådana
byggnader som herr T. Laurins å Djurgården i spån
och herr Alb. Paulis å Djursholm i
tegelbyggnadsstil visa att han är en af de mest framstående i sin
bransch. Vidare bör ej förglömmas hans ritningar till
teater i Umeå, som utmärker sig lika mycket för
originalitet som för en estetiskt tilltalande idé.
Såsom ett vittnesbörd om det stora anseende, som
Östberg åtnjuter inom Stockholm såsom en modärn
arkitekt, rik på konstnärliga uppslag och begåfvad
med en förfinad smak, torde kunna påpekas att
huf-vudstadsprässen städse inhämtar hans votum, då det
gäller att erhålla sakkunniga uttalanden i
arkitekturfrågor och andra spörsmål, som gälla Stockholms
framtida utseende.
Arkitekt Östberg står ännu i blomman af sin ålder
och man kan sålunda vänta sig ännu mycket af
honom. Han är född i Stockholm den 14 juli 1866,
son till revisorn i generaltullstyrelsen Carl Östberg och
hans maka, född Erika Kindahl. Han var elev vid
Tekniska högskolan 1885—89 och vid
Konstakademien 1888—1891. Därefter företog han studieresor
till Amerika (1893) samt till Frankrike, Italien,
Grekland, England och Spanien (1896-1899). År 1898
u nämndes han till arkitekt i
öfverintendentsäm-betet.
Den nya,
förstklassiga teatern i
Umeå, som ofvan
nämdt byggd efter
arkitekten Östbergs
ritningar, invigdes
den 23 oktober, då
det ansedda
Hult-manska sällskapet
gaf Scribes kv eka
komedi "Ett glas
vatten", med Gustaf
Fredrikson i sin
gamla glansroll som
Bolingbroke och fru
Lotten Dorsch som
drottningen.
Foto Garfvè, Umeå
Klichi; !lcuqt Silfrertpam.
UMEÅ NYA TEATER, uppförd efter ritningar af arkitekt Ragnar Östberg, invigdes den 23 oktober.
- 50 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
