Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 17 November 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WATHIER GILBERT HAMILTON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Det är bilden af en af stormännen inom landets
modernäring, vi i dag presentera våra läsare.
Såsom ordförande i årets landtbruksriksdag har
grefve W. G. Hamilton lagt fyllandet af detta
uppdrag till de många öfriga han mottagit och alltid med
heder utfört till svenska landtbrukets bästa.
Tillhörande den ädla familj, som räknat så många
af sina medlemmar bland ledande och banbrytande
krafter inom landthushållningen, har grefve
Hamilton ända sedan 1863 deltagit icke blott i skötandet
af egna gods och anläggningar utan ock i sådana
offentliga uppdrag, till hvilka blott landets bästa
män blifva kallade.
Och det är en af alla erkänd sanning, att få varit
mera ägnade än gamle grefven på Hjelmsäter att
mottaga och bibehålla uet förtroende som i rikt mått
kommit honom till del.
Såsom ordförande i kommunalstämman under 25 år,
ledamot af riksdagens första kammare under 10 år,
mångårig ordförande i och nu hedersledamot af
Hushållningssällskapet där han utmärkts med Skaraborgs
läns Hushållningssällskaps guldmedalj, prisdomare
vid mångfaldiga landtbruksmöten, hedersledamot af
landtbruksakademien m. m., har han fått många
tillfällen att gagna den näring, för hvars bedrifvande
han vid trettio års ålder lämnade krigareyrket. Grefve
Hamilton tjänade nämligen från 1857 till 1867 vid
Lifregementets husarer.
En betydande del har han tagit i utvecklingen af
den blomstrande Ardennerhästafvel, som bedrifves
inom Västergötland. Blombergs egendom på
Kinnekulle var en af de första platserna i vårt land, där
uppfödande af Ardenner började bedrifvas, och
fortfarande står Blombergsstammen i högt anseende.
När Skaraborgs läns Hushållningssällskap i somras
firade sitt 100-årsjubileum samlades alla kring grefve
Hamilton, hvilken såsom den fjärde af sin ätt och
den tredje i brödrakädjan fört Hushållningssällskapets
runor med ära och fortfarande, obruten till kropp som
själ, arbetade i kretsen bland de unge.
Grefve Hamilton hör till de lycklige, som icke
hafva några fiender, endast vänner, äfven bland dem,
hvilkas åsikter till äfventyrs bryta sig mot hans.
Det är hans hänsynsfulla uppträdande mot alla och
en hvar; hans benägenhet att låta hvars och ens åsikt
komma till behörig rätt, och vid sidan af kunskaper
och intresse den ridderliga ädelhet, hvilken lyser
igenom hans göranden och låtanden, som bundit
förtroendet -vid hans person och gifvit honom
erkännande af alla, såväl högre som lägre.
Det är riddersman sådana som han, hvilka gifva åt
ett helt folk styrka och heder.
WILHELM HOFFSTEDT. †
Vid världsutställningen i Paris 1867 var Sverige i
många afseenden väl representeradt, ej minst genom
ett förträffligt kommissariat, där den då 26-årige
ingeniör Wilhelm Hoffstedt, efter att 1865 ha aflagt
afgångsexamen från Teknologiska institutet och 1866
tjänstgjort vid Nordiska
utställningen i Stockholm,
var biträdande
kommissarie och gjorde sig
värderad som en synnerligt
kunnig och dugande både
ingenjör och
expeditionskarl.
Expositionsarbetet och
därefter följande längre
studieresa i främmande
länder tjänade
väsentligen som förberedelse till
Wilhelm Hoffstedts
lifs-arbete. Sedan Dahlander&
Ewert 1866 efter 7-årig
verksamhet upphört med
sin i Göteborg utgifna
tidskrift för teknologi
och tillämpad naturlära
fanns i vårt land ingen
tidskrift för dessa ämnen.
Hoffstedt började därför
utgifva Teknisk Tidning
hvars första nummer utkom
3 dec. 1870, och åtog sig
H. för denna ej allenast
redaktörens utan äfven
förläggarens svåra och
uppoffrande kall; först i fjol,
siledes efter 36 år,
upphörde H. helt och hållet
med att arbeta i denna
tidskrift.
Foto. Dahm/, StoehJiolm.
WILHELM HOFFSTEDT.
Det antal elever som vid Tekn. högskolan eller Tekn.
skolan i Stockholm åtnjöto Hoffstedts
undervisning och handledning under den mansålder han
där var lärare räknas i tusental och det gagnande
inflytande han på dem utöfvat torde länge bestå. Än
vidsträcktare är H:s
verksamhet i de af honom
utgifna särdeles
innehållsrika och väl ordnade
handböckerna i tekniska
ämnen.
Den insats han i öfrigt
gjort i den tekniska
litteraturen är ej allenast
redaktörens utan den flitiga
författarens; ej torde han
i detta afseende hafva
någon med honom
lik-stätlig i vårt land.
Hoffstedt var en af de
verksammaste medlemmarna
i de svenska
teknikermötena. Professor Wilhelm
Hoffstedt som nu efter 66
års lefnad afslutat sitt
stora vackra dagsverke har
ådagalagt en sällspord
kärlek till arbete samt
visat nit och ordentlighet
i den grad att han måste
framstå som ett exempel
för en hvar
framåtsträfvande.
Fosterländsk och pålitlig
i alla sina åtgöranden och
vänsäll mot dem som
kommo med honom i
beröring, lämnar han en stor
lucka i sin omgifning.
Kliehi: Bengt Silfversparre.
+
- 98 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
