- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 9 (1907/1908) /
186

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 22 December 1907 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TJÄRBRÄNNINGEN

"Ska du ha nå’n ’dal’ i år?„
Det är i regel den fattige bonden, småbrukaren
eller arrendatorn frågan gäller. Och svaret blir inte
sällan: "Man är nog tvungen, om man ska kunna få
nå’n kredit för vintern".

Kan den fattige säga handlanden, att han under
hösten börjat bryta "tjärtörvä" (de gamla
tallstubbarna), är inte krediten slut. Som borgen får han
lämna ett köpebref på "tjärdalen".

I gångna tider var det ett tungt arbete att
rot-hugga och bryta upp de stora, massiva tallstubbarna.
Men under de sista åren har "Nilssons länk" (ett
slags stubb-brytaie) gjort detta arbete närmast till
en lek.

MED JÄRNKIL OCH TRÄKLUBBA KLYFVAS TJÄRKUB-

BARNA I VINTERKYLAN.
HVARJE VEDTRÄ SKALL LÄGGAS TILL RÄTTA I DEN
TRATTFORMIGA DALGROPEN.

Den "lompade dalen" lägges i storfamnar. På
våren, när dessa blifvit torra, skola de "spöntas"
d. v. s. ytterligare klyfvas sönder, hvarvid den murkna
veden rensas bort. Tjärveden lägges nu i
småfam-nar. Framför den ordnade vedtrafven kastas
"knust-ret* i en hög. Det är också tjärved, ehuru den
blifvit för småhuggen för att ordnas i trafve. Och
nu är dalen färdig att "bäras ned".

Nedbärningen bibehåller ännu sin gamla tradition
af ett slags folkfäst. Hvarje gård i stora byar
sänder utan ersättning ett eller ett par "dalhjon". Män,
kvinnor och barn samlas från skilda håll. Och de få
i regel arbeta till sena kvällen.

På bårar bäres veden ned till dalgropen, hvars
innersida i forna tider bekläddes med granbark, men nu
vanligen med lyftad takspån. Hvarje vedträ måste
läggas till rätta. I midten får "knustret" sin plats.
Det hela skall ordnas till en jämn dalkulle.

När kullen är färdig, planteras en granbuske på dess
topp. Rundt omkring samlas dalfolket och utbringar
ett fyrfaldigt hurra för "dalkärringen".
Nu återstår det för den samlade skaran att täcka

ETT FYRFALDIGT HURRA FÖR »DALKÄRRINGEN» (Så
kallas en granbuske som placeras midt på dalkullen.

PÅ ANDRA SIDAN ÄLFVEN ÄR TJÄRELDEN REDAN TÄND.

På första slädföret föras stubbarna ihop till den
vanligen mycket gamla "dalgropen", en trattformig
träbyggnad i någon backsluttning. Närmaste
omgifningen, där stubbarna placeras, kallas dalplatsen.
Med järnkil och träklubba klyfvas stubbarna där i den
bistra vinterkylan. Dess kallare det är, dess bättre
går det. Arbetet kallas att "lompa dalen".

- 186 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:42:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/9/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free