- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 9 (1907/1908) /
231

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. Den 12 Januari 1908 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVAR S DAG

färdseln. Med tanke på ångan och elektriciteten torde
nog också denna åsikt vara berättigad Vidstående
bild visar ett sätt att förkorta afstånden, som med
skäl kan kallas primitivt, analogt med bicykelns
föregångare, hvilken äfven sattes igång genom att sparka
sig fram med benen, sålunda ett direkt kroppsarbete.
Om icke annat så visar det, att man äfven med små
medel kan taga sig fram här i världen.

Otaliga försök hafva gjorts att aptera cykeln för
åkning äfven vintertiden på snö och is. Ena hjulet
har utbytts mot en med, under det att drifhjulet
försetts med små broddar för att icke slira på den glatta
ytan. Så förändrad blir cykeln ganska användbar
äfven vintertiden, det kan ej förnekas, men något
universalsamfärdsmedel är den dock ej, utan hvarje
årstid kräfver nog sitt sätt att färdas.

På väl tillkörda vägar, gator och dylikt kan
naturligtvis motorcykeln liksom den vanliga cykeln finna
lika god användning äfven under vintern. I utlandet
idkas sådan "snörkörning" på skidor efter en
dylik motorcykel. Farten kan säkerligen blifva bättre än
efter häst. Ovissheten hos skidåkaren, om han skall
kunna klara svängen, återspeglar sig också i hans
betänksamma min. Det kan dock aldrig jämföras med
"snörning* efter häst, som har något mer af lif i sig.
Ju mer människans kroppskrafter ersättas af mekanisk
kraft, då det gäller idrottens område, desto liflösare
blir sporten och idrotten, den förlorar en stor del af
sitt rätta värde.

Säsongen för segelsportens bedrifvande är ju ganska
kort, hos oss sällan öfver fyra månader. Det är ju då
naturligt, att herrar yachtmän med ifver skola
omhulda isseglingen — som bekant en förbättrad variant

af den allestädes lika gouterade skridskosporten —
på sätt och vis ett slags surrogat för yachtseglingen,
men äfven en idrott, som i sig själf rymmer så mycket
af tjusning och nöje, att den väl försvarar sin plats
såsom en af våra mest framstående och själfständiga
idrottsgrenar. I utlandet, med undantag af Canada,
är den mindre känd och bedrifven, naturligtvis
mycket beroende af härskande klimatiska
förhållanden. På detta område är Sverige ett föregångsland,
hvilket äfven kom till uttryck vid den
internationella sport- och turistutställningen i Berlin i våras,
där den svenska idrotten firade verkliga triumfer
och där just is- och isjaktseglingen väckte ett
berättigadt uppseende. Genom de
kinematograf-bilder, som visades, fingo äfven de, som hade dunkla
föreställningar om denna idrottsgren, en klar bild af
huru den utöfvas och hvilken tjusning det måste
ligga uti att susa fram öfver isfälten med ett
expresstågs hastighet. Ja, till och med ännu snabbare, ty
vid en täfling i Amerika mellan isjakter och ett dylikt
snabbt tåg blef det senare med lätthet slaget. Hos
oss har denna idrott länge bedrifvits, och har liksom
all annan särskildt under de senaste åren gått mycket
framåt. Öfverallt där den kan utöfvas omfattas den
med största intresse. Hvarje road skridskoåkare
saknar icke gärna sitt skridskosegel, och besöker man
en söndag de städerna omgifvande sjöarna skall man
finna hundratals skridskoseglare, hvilka liksom små
hvita papperslappar hvirflas af vinden om hvarandra
på den glatta ytan. Det är lif och glädje och en äflan
att skjuta den bästa farten, och ju hastigare det går
desto spänstigare sinne.

Trafvarsp orten har länge haft sin hemvist
uteslutande på isbanan, tills under senare år
äfven sommarbanor blifvit anlagda, så att
täflingarna kunnat utsträckas öfver hela året.
Intresset för denna sport är ganska stort i
vårt land, men här liksom öfverallt, där
pänningen spelar in, fordras intresserade och
offervilliga män, som taga initiativet och
drifva saken framåt. Att sådana icke
saknats, bevisa bäst de många föreningar, som
med mer eller mindre lifaktighet idka och
omhulda denna sport. Utmärkta trafvare
finnas äfven, icke endast från utlandet importera-

iCUeU: Bengt -Xt/umj^JPi.

ISJAKT.

SKRIDSKOSEGLARE.

— 231 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:42:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/9/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free