Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 19 Januari 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR B, DAG
drifver
rapphönsen i
riktning af jägarnes
bakhåll.
Under
höbärgningstiden
kan man ute
på ängarna
öfverkomma en
mängd
öfvergifna rapphöns-bon. Skogvak-tarne tillvarataga äggen och
draga försorg
om att de på
ett eller annat
sätt bli
utkläckta. De späda
ungarna
utsläppas sedan i
markerna, antingen
på egen hand
eller under
ledning och omvårdnad af äldre rapphönsfåglar,
uppfödda för ändamålet. Detta fågelsläkte visar ofta stor
intelligens. Hannarna antaga sig gärna de små
ungarna och ägna dem samma kärleksfulla behandling
som komma dem till del af mödrarna.
Af all slags jakt är väl den briljantaste och mest
sportsmässiga hetsjakten till häst med hundar.
Också den idkas här i stor skala. Den rika
hertiginnan d’ Uzès, en synnerligen distingnerad dam med
stort inflytande inom" de högsta kretsarna i Paris, har
af franska staten arrenderat jakten på hjort i hela
Rambouillet-skogen.
Hertiginnan d’ Uzés jagar regelbundet två gånger
i veckan under tiden från den 15 oktober till den 15
april. Oaktadt sin respektabla ålder — hon är
omkring sextio år gammal — är hon fortfarande en lika
käck som skicklig ryttarinna och leder i egen person
alla sina mödosamma hjortjakter. Hon har en stor
mängd jakthundar deras antal uppgår till sextio
à åttio och till lcgis för dem
har hon upplåtit ett härligt
gammalt slott, Louis Xlll-stil.
Man kan väl knappast se ett
mera pittoreskt och elegant
skådespel än dessa jakter till häst
med talrika hundar en vacker
höstdag då skogen skimrar i
rödt och guld. Följande
hundarnas vilda skall, spränger
ryttarskaran fram genom mark och
skog, öfver åkrar och ängar,
utan hänsyn till sådd eller gröda.
Kavaljererna lysa p°i långt håll
i sina långa eldröda rockar, och
damerna, de modiga och
blod-tSrstiga amazonerna, taga sig
käcka ut med de små
impertinenta, "bicorne"-forinade
hat-t.ima i två spetsar.
Hetsad af hundarna tills dess
krafter äro uttömda, låter
hjorten sig slutligen taga, vanligen
inom två à tre timmar. När den
stupat, dallrar den klara
höstluften rundt omkring af
jakthornens ljudvågor. Det är
alls-tod-signalen: "hallali! hallali!"
Hela det förnäma
jaktsällskapet, sammansatt af markiser,
ETT PRÄKTIGT BYTE.
KlirM: tfngt Oilftmp*—.
grefvar cch
baroner, deputerade, senatorer,
ministrar, någcn
gång ock
adeliga damer af
blåaste blod,
samlas nu kring
det fallna bytet.
Hjorten slaktas,
och dess
inälfvor kastas för
hundarna. — 1
det gamla
präktiga slott
hertiginnan d’Uzès
upplåtit till
hundgård
förvarar hon också
sina jakttroféer.
I en hög och
vidsträckt sal
har hon utmed
väggar och tak
låtit upphänga hornen af alla de hjortar, som hetsats
till döds af hennes hundkoppel. Det är ett för
fullblodsjägare intressant museum. Samlingen har åter
denna höst ökats med nya hjorthufvuden, däribland
två eröfrade på ett rätt egendomligt sätt. Som kändt
äro hannarna bland kronhjortarna mycket ilskna
under parningstiden, som infaller i september och någon
gång fortgår in i oktober. De ståtliga djuren kämpa
då häftigt med hvarandra om honorna, af hvilka hvarje
hanne söker samla så många som möjligt omkring sig.
Hertiginnan d’ Uzès’ jaktsällskap råkade komma öfver
ett par kronhjortar, som voro inbegripna i en så
rasande strid med hvarandra, att deras horn trasslade in
sig och icke ens sedan hjortarne dödats kunde lösgöras.
Detta slags jakt till häst med hundar är ett
synnerligen dyrbart nöje. För att öfvervaka och vårda
hertiginnan d’ Uzès’ hundar äro anställda ett dussin
manliga tjänare, kallade pikörer eller jägmästare. Till
hundarnas föda åtgå per vecka femhundra kg. bröd och
två à tre hästar. Hvarje år godtgör
hertiginnan med sextio à
sjuttiotusen francs de skador, som af
hennes hjortar tillfogats
skördeåkrarna i hennes grannskap.
Hetsjakten på hjort är ett nöje,
som endast grand-seigneurer och
mäkta rikt folk kunna bestå sig.
Denna jakt var under flydda
tider en mycket gouterad sport
vid det franska hofvet. Särskildt
var konung Ludvig XVI en stor
älskare af "la chasse à courre".
Då hansomfolkmassansfångesatt
instängd i Paris, uttalade han sitt
beklagande af att ej kunna följa
sina hundkoppel i skog och mark.
Detta slags jakt har bibehållit
en viss fläkt af aristokrati och
storhet. Där härtiginnan d’Uzès
lysande och larmande
jaktsällskap drager fram genom
skogarne och fälten i Rambouillet,
erinras våra dagars franska
demokrati om minnen från en
framfaren storhetstid. De smattrande
hornsignalerna: Hallali! Halljli!
bära kring bygdén ett eko af
"1’ancien régime".
Bengt ............—
JAKTRELIKER.
— 247 —
K fet f-tnrrmn
’otografl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
