Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 16 Februari 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL ERDMANN.
TILL PORT RÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den 6 dennes ingick professorn i engelska språket
vid Uppsala universitet Axel Erdmann i sitt
sextiosjette år.
Axel Erdmann är född i Stockholm den 6 februari
1843 och son till chefen för Sveriges geologiska
undersökning A. J. Erdmann och hans maka, född
Nyström. Eiter att ha genomgått nya elementarskolan
i Stockholm blef han 1861 student i Uppsala. 1871
disputerade han för doktorsgrad och förordnades samma
år till docent i fornengelska språket.
Efter docenturens förvärfvande fördjupade han med
ifver sina kunskaper, särskildt i allmän
språkvetenskap. Efter studier äfven vid utländska universitet
befanns han ock äga sådana insikter på hela det
indoeuropeiska språkområdet, att han under loppet af
fjorton år (1877—91) var stående examinator i "sanskrit
med jämförande indoeuropeisk språkforskning" i fil.
lic.-examen och under hela 1880-talet med anslag af
universitetet offentlig föreläsare i sanskrit.
När Erdmann den 29 jan. 1892, nära 50-årig,
utnämndes till innehafvare af det e. o. professorsämbete
i nyeuropeisk linguistik, som gaf honom
undervisnings* o. examinationsskyldighet i hans hufvudämne,
germanska språk, hade han därför ett allmänt
språk-vetenskapligt underlag, som var i stånd att förläna
hans lärareverksamhet en utpräg’ad vetenskaplig
karaktär, något, hvarom ock af inom vetenskapen
framstående lärjungar aflägges vittnesbörd.
Men härjämte hade Erdmann den lifligaste känsla
af betydelsen af praktisk språkkännedom. För
vetenskapsmannen, men fiamför allt för läroverksläraren.
Som sådan hade han mera tillfälligt på 1860-talet
själf tjänstgjort och denna erfaienhet kom honom som
professor till godo. Själf var han efter sin
professorsutnämning ytterst angelägen om att upprätthålla kon-
takten med det lefvande, talade engelska språket
genom snart sagt årliga besök i England, något, som
omedelbart kom lärareutbildningen i det engelska
språket till godo. Och äfven för framtiden gjorde han sig
förtjänt om denna, i det, hufvudsakligen på grund af
just hans framhållande af de praktiska fördelarna
däraf, riksdagen 1904 förmåddes skänka sitt bifall till
uppdelningen af den tidigare "nyeuropeiska
lingvistiken" på tre lärostolar: i romanska språk, i tyska och i
engelska, med åtföljande upplösning af examensämnet
germanska språk i de två sistnämnda. Efter den nya
organisationens genomförande blef Erdmann 1904
ordinäre professor i engelska språket.
Till Axel Erdmanns namn knyter sig intimt ett
nationellt språkutforskningsföretag: den systematiska
svenska dialektundersökningen. I förening med Karl
Hildebrand hade Erdmann öfvertagit utgifvandet af det
topografiska mönster-praktverket: "Uppland, skildring
af land och folk." Härvid riktades hans blick på den
förefintliga bristen på en verkligt sammanhängande
öfversikt af svenska språket, sådant det faktiskt talas.
Med mycken energi lyckades han entusiasmera unga
forskare och uppbringa nödiga medel för utforskande i
dess viktigaste drag af hvarje sockendialekt, som i
Uppland talas, efter en af honom uppgjord, strängt
systematisk plan. Härigenom möjliggjordes
utförandet af en fullständig dialektkarta öfver detta
landskap. Direkt eller indirekt har detta Erdmanns
initiativ burit de vackraste frukter äfven för andra
landsdelar: Västergötland, Bohuslän och Skåne ha följt
efter, att endast nämna några.
Som lärarepersonlighet är Erdmann utmärkt för stor
noggrannhet och samvetsgrannhet, parad med
mycken älskvärdhet, hvilka egenskaper gjort honom i hög
grad värderad och uppskattad af hans lärjungar.
ALARIK LIEDBECK.
Då Alarik Liedbeck den 11 februari ingick i sitt
75:te år, kunde han se tillbaka på en lång och
gagnande verksamhet.
Son tiil den kände läkaren P. J. Liedbeck och
dotterson till Per Henrik Ling åtnjöt Alarik en utmärkt
uppfostran. Tid gt hugad för de tillämpade
naturvetenskaperna genomgick han K teknologiska institutet
och erhöll 1851 afgångsbetyg från kemiska afdelningen.
L edbeck gaf sig snart ut i det praktiska lifvet och
ägnade sig särskildt åt ättiktillverkning och
trädestil-lation, för hvilken senare branch han byggde en del
fabriker i Sverige och Finland.
Alfred Nobel, som 1865
vid Winterviken nära
Stockholm anlade den första
nitro-glycerinfabriken i världen,
antog till L. verkmästare
därstädes 1867, och fann snart, att
det nya sprängämnet skulle
blifva en världsaffär, samt att
för den tekniska delen af denna
fråga — fabriksanläggning o. d.
— L. skulle blifva lämplig. Och
förvisso hade Nobel som
medhjälpare funnit rätte man.
Samarbetet varade vid pass 30 år,
eller den tid då
nitroglycerin-och dynamitindustrien uppväxte
och utvecklades. Sälhn torde
ett par fackmän så väl och så
länge hafva samarbetat som
Nobel och Liedbeck. L.
kritiserade Nobels förslag och
tillfogade flera utmärkta detaljer,
då ha i utförde projekten. Han
ombyggde fabriker vid
Winterviken och nybyggde många,
exempelvis vid Engene, (Norge), Ardeer, (Skottland),
Avigliano, (Italien), och konstruerade de flesta
dynamitfabriker, som under sagda tid utfördes. L. bidrog
härigenom ej allenast att på ett förträffligt sätt sprida
svenska uppfinningar i utlandet, utan var äfven en utmärkt
pioniär för den samling ingenjörer, som genom sitt
arbete i främmande länder synnerligen hedrat gamla
Sverige ej minst inom sprängämnesindustriens
område.
En väsentlig del af L:s konstruktioner utfördes i
det människovänliga syfte att skydda personer som
voro sysselsatta i denna
riskabla handtering.
Föregångsmän i industrien
ha att mottaga de obehag
obekantskap med nya ämnen och
operationer medföra. Så är ej
minst fallet med banbrytarna
inom sprängämneindustrien.
Liedbeck har också åtskilliga
gånger varit i lifsfara, sålunda
vid den förfärliga explosionen
i Wintervikens fabrik den 11
juni 1868.
Genom sin rådighet och sitt
lugn räddade L. vid branden
1874 ett par dussin
människolif och mycken egendom och
erhöll därför medaljen för
berömliga gärningar.
Under senaste tiotalet år har
L. dragit sig tillbaka från sin
långa, gagnande verksamhet
i Sveriges och utlandets
industri och njuter sin ålderdoms
hvila.
Cqt.
F^tO. M. Hansen st*lm KOcM: Bengt SUfvertparrt,
ALARIK LIEDBECK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
