Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. Den 15 Mars 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAXIMILIAN VICTOR ODENIUS.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den, som för något årtionde sedan kom till Lund
som nyblifven student, hade icke vistats i
universitetsstaden många dagar, förr än han fäst
uppmärksamheten vid en äldre en smala böjd gestalt med bleka,
fint karaktärsfyllda anletsdrag och silfverhvitt hår och
skägg, mot hvilken från de äldre akademiska
generationernas sida visades en påfallande vördnad. Det
dröjde ej häller länge, innan han fick veta, hvem det
var: en af den därvarande medicinska fakultetens
främste vetenskapsmän, om icke rent af den främste,
nyskaparen af den patologiska anatomiens studium
vid Lunds universitet, mannen, som lefde helt för sin
vetenskap och sitt lärarekall, professorn i teoretisk
och lättsmedicin, med. och fil. doktorn Maximilian
Victor Odenius. Sedan dess har han lämnat sitt
professorsämbete och de sista åren på grund af
ålderdomskrämpor mest varit sängliggande. Men på
80-års-dagen i morgon skall han med tacksamhet ihågkommas
af olaliga lärjungar landet rundt, hvilka under hans
säkra ledning och ur hans geniala föreläsningar vunno
den första klara inblicken i den lärogren, hvilken i
viss mening kan betecknas som läkarevetenskapens
främsta.
Odenius är född i Göteborg den 16 mars 1828 och
son till handlanden därstädes Magnus Gabriel Odenius
och hans maka, född Jungqvist. Efter att ha
genomgått Göteborgs gymnasium blef han student i Lund
1846. Här idkade han först studier för filosofiska
graden och förvärfvade 1853 den akademiska lagern.
Men därefter öfvergick han till medicinska fakulteten,
inom hvilken Carl Fredrik Naumann på’det anatomiska
studieområdet återupplifvat något af andan i Lund
från Arvid Henrik Flormans dagar. Efter en kort
praktik som underläkare vid kolerasjukhuset i
Göteborg under den på hösten 1855 rådande farsoten knöts
han till dennes institution som amanuens, aflade 1857
medicine kandidat-och 1859 medicine licentiatexamen.
Tillsammans med sin till lefnadsåren något yngre,
men till de medicinska studieåren något äldre kamrat
Axel Key — denne hade icke gått omvägen öfver
parnassen — företog emellertid Odenius nu en
studieresa till Tyskland, som skulle bli afgörande för hans
lefnadskall. Rudolf Virchow, den store reformatorn
af den medicinska vetenskapen framför allt såsom
dess omläggare på empirisk, rent naturvetenskaplig
grund, hade just vid denna tid nått höjdpunkten af
vetenskaplig utveckling och 1856 kallats från
Wurzburg till Berlins fakultet. Hit ställde de båda unga
svenska forskarne färden och mottogo här intryck,
som blefvo bestämmande för lifvet. Den praktiska
medicinen — läkekons’en i egentlig mening — fattade
Virchow som bekant såsom använd teoretisk, den
teoretiska medicinen åter såsom patologisk fysiologi.
"Men emedan dessa frågor", skref Virchow, "till stor
del först måste formuleras genom ett mödosamt och
omfattande detaljstudium af de företeelser, som möta oss
hos lefvande och vid liköppningar, uppställa vi såsom
vår tids första och viktigaste fordran en noggrann och
medveten utveckling af anatomiska och kliniska
erfarenhetsrön. Ur en sådan empiri må sedan en
värk-lig teori för medicinen småningom utbildas". Det
var gifvet, att med en sådan uppfattning den
patologiska anatomien d. v. s. läran om människokroppens
beskaffenhet under olika sjukliga tillstånd, sådan denna
beskafienhet kan utrönas framför allt vid liköopningar,
måste komma att intaga en ledande plats i den
medicinska forskningen Både Key och Odenius blefvo^
ock dyrkare af det patologiskt-anatomiska studiet, i
själfva verket dess grundare i vårt land, den förre
vid Karolinska institutet, där han redan 1861 blef
professor i ämnet, den senare vid universitetet i Lund.
Ty hit återvände Odenius för att stanna för alltid.
1860 blef han till en början adjunkt i anatom! och
prosektor, men förordnades 1867 att upprätthålla
lärostolen i teoretisk och rättsmedicin, hvars ordinarie
innehafvare han blef 8 år senare, 1875. På denna
post kvarstod han till den 29 januari 1897.
Hvad allt han under denna tid uträttat som
vetenskaplig skriftställare och ännu mer som akademisk
lärare för så många uppväxande läkaregenerationtr,
står icke att teckna inom ramen af här tillmätt
utrymme. Hans lärjungar hade svårt att säga, hvad
mest var att beundra: föredragets gedigenhet och
fängslande klarhet, den kritiska skarpblickens
mångsidighet eller forskarnitets outtröttlighet. Det var icke
nutida tillgångar i instrument, studiesalar och
päi.-ningmedel, som stodo Odenius tillbuds, när han
tillträdde sin lärarebana: två mörka rum i
bottenv’1-ningen af anatomiska institutionen samt ett årsanslag
af — 100 kr. var nvad som bestods! Vid sin afgång
åter befann han sig i spetsen för en af de
förhållandevis mest välordnade patologiska institutioner, som
öfverhufvud funnos. Och hade stolthet hört t i. 1 de
egenskaper, som utmärkt honom, skulle den förvisso vara
berättigad öfver de patologisk-anatomiska samlingar,
han här åvägabragt. Grundats hade de troligen redan
af Florman, men upptogo 1868 blott 276 nummer; 1897
hade de ökats till omkring 3,000.
Men Odenius har icke hört till dem, som älska att
göra uppseende i världen. Stilla har han verkat i
sin vetenskapliga id, och tillfredsställelse har han
sökt och funnit i den och läraregärningen allena.
Frid och välsignelse hvile öfver hans lefnads afton!
CARL PETER CURMAN 75 ÅR.
Foto SM-Hnta Klir.hf: Bengt Silfversparre,
Professor C. P. Curman, den berömde balneologen och
främ-jaren framför alla andra at det svenska badväsendet, fyllde d».n
8 mars 75 år.
Sin befattning som professor i plastisk anatomi vid det med
akad. för de fria konsterna förenade läroverket lämnade C. 1902.
(Se äfven helsidesporträtt och biografi årg. Ill;18).
- 370 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
