Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 25. Den 22 Mars 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMANUEL
Inom kort skall stoftet af-en
af de snillrikaste svenskar, som
någonsin lefvat, återbördas till
fosterjorden, i det Emanuel
Swedenborgs kvarlefvor ombord å
pansarkryssaren "Fylgia" skola
öfverflyttas från sin
hittillsvarande plats i svenska kyrkan i
London till Stockholm, för att där
beredas ett sista hvilorum.
För den stora allmänheten
framstår Emanuel Swedenborg
framför allt som andeskådaren,
siaren och religionsstiftaren. I
själfva verket utgör detta blott
en sida i ett ovanligt rikt
utveckladt själslif: i Swedenborg
har Sverige tillika att se en af
sina främsta
naturvetenskapsmän, hvars fjärrskådande blick
i många fall gick
detaljforskningen i förväg och som med
snillets slagruta företecknade
den utveckling, vetenskapen
skulle taga.
Emanuel Swedenborg var
född i Stockholm den 29 jan.
1688, son till psalmdiktaren,
dåvarande regementspastorn
Jesper Svedberg. Sedan denne
blifvit biskop, blefvo enligt
tidens sed hans hustru och barn
adlade (1719) och erhöllo då namnet Swedenborg.
Fadern var innerst mystiskt anlagd och sonen
visade tidigt en benägenhet i samma riktning. Från
fjärde till tionde lefnadsåret, omtalar han, sysselsatte
han oafbrutet sina tankar med religiösa ting och föll
vid sina böner ofta i ett egendomligt, väl närmast
hvad man kallar somnambult tillstånd, hvarunder han
fällde yttranden och uppenbarade ting, som förvånade
föräldrarne; de ansågo, att änglar talade genom
honom. Guds enhet såsom världens skapare och
uppehållare stod redan från barndomen så klart för den
lille Emanuel, att han aldrig kunde tro på
treenighetsläran eller på läran om en vikarierande försoning.
Redan i barndomen var sålunda hans ståndpunkt klar
i två af de punkter, i hvilka han trädde i opposition
mot kyrkan.
Dessa drag från Swedenborgs barndom äro, såsom
en biograf anmärker, af mycket stort intresse, ty de
visa, att den egendomliga vändning, hans lif och
verksamhet togo under hans senare år, visst icke var nå-
r.r- M~r~.« mM ■ »c-"»»-.
MINNESTAFLAN ÖFVER SWEDENBORG I
SVENSKA KYRKAN I LONDON.
gonting oförberedt, någon först
då påkommen sjuklig rubbning
e. d., — utan tvärtom en
konsekvent utveckling af hela hans
personlighet, och att däri tidvis
blandade sig symptom af
sjuklig öfverretning hos hjärnan.
Sin första undervisning fick
Emanuel af fadern och kom
sedan som student till Uppsala,
där han först ägnade sig åt de
klassiska språken och
litteraturen, men snart öfvergick till
matematik och naturvetenskap.
År 1710, medan pästen härjade
hemma, reste Swedenborg till
England, Holland, Frankrike och
Tyskland för bedrifvande af
väsentligen naturvetenskapliga
studier. Efter fyra års bortovaro
hemkom han 1714 utrustad med
en rik fond vetande, fortsatte
sina studier och började 1716
samman med Christopher
Polhem utgifva den första
vetenskapliga tidskrift i Sverige:
"Daedalus hyperboreus". Innehållet
var matematiskt och fysikaliskt.
1716 råkade Swedenborg i Lund
Carl XII, hvars intresse för
matematik helt naturligt medförde
särskilt uppmärksammande af
den unge vetenskapsmannen: 28-årig blef
Swedenborg e. o. assessor i bergskollegium — ty äfven åt
bergsvetenskap hade han ägnat sig — och fick i
uppdrag att biträda Polhem vid byggandet af
Trollhätte kanal och af dockan i Karlskrona. År 1718
konstruerade han ett slags rullmaskin, med hvars
hjälp svenska örlogsfartyg fördes öfver land från
Strömstad till Idefjorden för att understödja
belägringshären vid Fredrikshall. Det var en liflig
praktisk verksamhet Swedenborg under sin anställning i
bergskollegium utvecklade: han konstruerade lufttäta
ugnar för bergverkens behof, sysslade med
finans-och myntväsen o. s. v.
För ämbetsgärningen öfvergaf han emellertid
icke forskningen. 1734 utkom första bandet af
hans Opera philosophica et mineralia, innehållande
hans naturfilosofiska grundåskådning. Ett af de
följande bär titeln "Stenriket". Under förra hälften
af 1740-talet utgåfvos hans Regnum animale
(djurriket) — hans anatomisk-fysiologiska storverk — samt
HAMNEN I DARTMOUTH HVARIFRÅN SWE-
- 386 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
