Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27. Den 5 April 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK LÖWENADLER.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Under den nationella uppryckning till starkare
solidaritetskänsla, hvilken för vårt folk blef en af de
goda följderna af 1905 års händelser, inträffade det
också, att blicken hos de i Sverige lefvande svenskarne
på ett helt annat sätt, än förut varit fallet, öppnades
lör vikten att bevara sambandet med de svenskar,
som, i utlandet bosatta, likväl bevarade och önskade
bevara sin nationalitet. Samkänslan var så mycket
lättare att väcka och utveckla, som det snart visade
sig, att bättre patrioter och medborgare än många
bland utlandssvenskarne fick man leta efter hemma.
Där fanns fosterlandskärlek, där fanns offervillighet,
där fanns förmåga i lika hög grad som vilja att göra
Jet svenska namnet gällande inför främmande nationer.
Den lifligare samkänslan tog sig på mångahanda
sätt uttryck. Det stiftades rena svenska föreningar
på de utländska hufvudplatserna, det uppstod rörelser
till förmån för svensk undervisning, svenska bibliotek,
svenska folkföreläsningar för svenskar i förskingringen
och för de svenska kolonierna. Ett af de fruktbaraste
• utslagen af de nya strömningarne var sträfvandena att i
de utländska handelscentra upprätta handelskamrar till
befordran af varuutbytet mellan det främmande land,
där kammaren bilda Jes, och Sverige samt
underlättande af affärsförbindelselserna öfver hufvud dem
emellan. Hittills ha två sådana handelskamrar
kommit till stånd: i Newyork och London. Af dessa
intager den sistnämnda både på grund af betydelsen
af den plats, där den verkar, och genom hvad den
hittills utträttat obetingadt främsta platsen.
Vid sitt första årsmöte, den 20 sistl. mars, räknade
The Swedish Chamber of Commerce in London, som
dess officiella namn lyder, icke mindre än 189
ledamöter, hvaraf 159 svenska undersåtar. De i
Storbritannien bosatta medlemmarnes antal steg till 74.
Vid årsmötet saknades denna gång den svenska
handelskammarens i London ledande man och den
faktiskt, om också icke formellt förnämligaste drifvande
kraften till dess stiftande den 14 nov. 1906: Fredrik
Löwenadler. Men anledningen var icke, att nitet
eller intresset slappnat hos kammarens president, utan
att han för närvarande befinner sig ute på en
världsomsegling, och detta visserligen icke allenast "til Lyst",
utan minst lika mycket för att studera
afsättnin^smöj-ligheterna jorden rundt för den svenska
världsexport-artikel, han i handelshufvudstaden föret äder.
Lars Johan Fredrik Löwenadler är född i
Stockholm den’ 6 december 1854, och son till kassören i
riksbanken Fredrik Wilhelm Löwenadler och hans
maka, född Feit. Släkten är af småländskt ursprung:
dess äldste kände medlem var Lars Kjellman, som på
1600-talet var kronofogde i Östbo härad af
Jönköpings län. Sitt nuvarande namn erhöll den genom
Lars Kjellmans sonson, kornetten vid adelsfanan,
sedermera ryttmästaren Johan Carl Kjellman, som 1781
af dåvarande "romerske" käjsøren Josef II af
Österrike upphöjdes i "romerskt" d. v. s. tyskt riksadliot
stånd. Adelsskapet erkändes två år senare af
Gustaf III, men på svenska riddarhuset sökte släkten
icke introduktion. I kejsar Josefs adelspatent
omnämnes som grund för upphöjelsen i riksadligt stånd bl. a.
äfven de berömliga gärningar, genom hvilka Johan
Carl Kie"marl ’ hemlandet förvärfvat sig Patriotiska
sällskapets medalj, en i dåtiden mindre vanlig
utmärkelse. Det gifver liksom en antydan om, att ättens
svenska adelsskap låg i den fosterlandskärlek och de
förtjänster om Sveriges materiella utveckling,
hvarigenom så många af dess medlemmar skulle göra sig
bekanta.
Efter genomgången läroverksutbildnlns; i
hufvudstaden begaf sig Fredrik Löwenadler 1870 till England för
att vinna de insikter i språk och handel, sam kunde an-
stå en blifvande köpman. Till en början tog kan
anställning hos en trävarufirma i Newcastle, men flyttade efter
några år öfver till London, där han trädde i tjänst
hos firman Trummer & Comp. Efter någon tid
öfvertog han gemensamt med en tysk köpman detta stora
handelshus, som bedref sina affärer i tändstickor jämväl
från en afdelning i Hamburg, tills han slutligen blef
ensam innehafvare af den firma Trummer & Co. Succ:rs i
London, hvars ledare han allt framgent är.
Genom denna firma kom Löw.enadler att intaga en
ledande ställning i världshandeln med den
exportartikel, som spridt kännedomen om svenskt namn och
svenskt språk vidare jorden rundt än väl någon
annan, artikeln med den berömda devisen: "Tända
endast mot lådans plån".
Äfven direkt i den svenska tändsticksindustrien
blef Löwenadler snart starkt intresserad. Det fanns
en tid, då Jönköpings västra tändsticksfabrik,
Annebergs i Solberga och största delen af Vésterviks
tändsticksfabrik befunno sig i hans ägo.
Sedermera öfvertogs som bekant dessa fabriker såväl som
ett flertal andra af vårt lands mera betydande af
det stora Jönköpings och Vulkans
tändsticksfabriksaktiebolag, men generalagenturen för detta öfverläts
samtidigt till det af Löwenadler ledda handelshuset i
London, hvadan han för närvarande står som denna
svenska industris främste målsman utåt.
Hvad Fredrik Löwenadler betydt för den svenska
kolonien i London, står icke till att för den
utanförstående teckna. Må vara nog sagdt, att från hans
sida utöfvats mycket af denna tysta välgörenhet åt
landsmän, hvarmed våra kolonier i utlandet skulle
kunna fullskrifva många vackra blad i sin historia,
blott den icke varit så tyst, och att han därutöfver
aldrig undandragit stöd och bistånd med råd och
dåd, när det gällt förvärkligande af något företag
därute i landsmännens gemensamma intresse.
Här hemma har Fredrik Löwenadler, utom genom
sin framstående ställning inom affärsvärlden och sitt
deltagande vid stiftandet af den svenska
handelskammaren i London, mest gjort sig bemärkt genom sitt lifliga
intresse och frikostighet i fråga om idrott och sport.
Särskildt har de svenska idrottsmännens deltagande i de
för några år sedan återupplifvade Olympiska spelen legat
honom varmt om hjärtat. När i år dessa spel blifvit
förlagda till England, är det också en själfklar sak, att
Löwenadler på svensk sida kommer att intaga en ledande
plats. Hans världsomsegling är ock ställd så, att han
tills dess åter kan beräknas hemma i London — till
fromma och uppmuntran för de landsmän, Hvilka
dit-sändas för att föra våra runor och upprätthålla vårt
vid de tidigare täflingarne i Grekland förvärfvade höga
anseende inom den internationella idrottsvärlden.
»strödda tankar.’"’
Professor O. E. Lindbergs namn är
ej obekant för den stora allmänheten.
Bredvid sitt vetenskapliga arbete i
professuren vid Göteborgs högskola
har han nämligen medhunnit ett ideellt
skriftställarskap af största värde —
såsom i den bekanta artikelserien
"Stämningar och meditationer". Och då
prof. L. nu tillmötesgått oss med löfte
om en följd af sina populära och af
idealistisk v idhjärtenhet präglade
uppsatser under den gemensamma rubriken "Strödda
tankar", torde detta hälsas med allmän tillfredsställelse
af våra läsare. — Å omsl. till veckans n:r finnes införd
den första af dessa uppsatser, "Tänkande utan hjärna",
som ger en god föreställning om arten af professor
Lindbergs blifvande medarbetarskap i H.8. D.
- 418 —
PROFESSOR
O.E.LINDBERG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
