Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 17 Maj 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSK BALETT BESÖKER STOCKHOLM.
Tftrr fotografi Kllekl. Kom. A P ttrro’ Kiitrrropmm StUn—Ølf
RYSKA BALETTSÄLLSKAPETS STOCKHOLMSBESÖK: Truppens prima ballerina Anna Pavlovna (1) och premiärdansör Adolf
Bolm (2).
Den 11 dennes tråddes kungl, operans tiljor för
första gången af kejserliga baletten från Petersburg.
Sällskapet omfattar 24 utvalda solister under ledning
af premierdansören Adolf Bolm. De baletter som
komma att uppföras äro egendomligt nog iscensatta
af en svensk, som under de tjugutvå år han förestod
den koreografiska afdelningen vid Marinsky-teatern i
Petersburg skapade traditioner som ännu med
vördnad upprätthållas. Hans namn var E. Johansson,
död 1902.
Som truppens mest strålande stjärna och prima
ballerina nämnes den unga Anna Pavlovna II, hvilken än
mer framgångsrik än sin moder Pavlovna I, på detta
område nått en konstnärlig fulländning den där af
kännare betecknas som enastående. Hennes gage
bära äfven till’ en viss grad syn för saken i det hon
utom sin fasta lön lyfter ett arvode af 600 kr. pr
kväll då hon uppträder. För den svenska allmänheten
torde detta besök ha hela nyhetens behag och ställd inför
en verklig koreografisk konst skall måhända väckas
dess fordran på en inhemsk
sådan. Ty balett är konst eller kan
vara det, en konst där smidighet
och grace länkar sig till den
mimiska framställningen, och där
hvarje rörelse är en replik i kött
och blod.
Som impressarie står herr
Edvard Tazer.
r /otoffmfl. EN ÅTERFUNNEN MÄRKLIG RYTTARSTATY af James Pradier.
Hos en handlande, som gör
affärer i rifna hus och diverse
annan bråte i Paris utkanter, fann
man nyligen en ryttarstaty, som
har en ganska originell historia.
Den är ett verk af den berömde
bildhuggaren James Pradier, som
dog 1852. Pradier tyckte
mycket om cirkusföreställningar och
besökte ofta cirkusen på Champs
Elysées, där han en dag kom
att särskildt lägga märke till en
ryttarinna "Antoinette Lejars."
Han modellerade henne som
amazon på sin häst "Thisbe" och
skänkte den värdefulla statyn
till cirkusdirektören mot ständig
fribiljett till hans föreställningar.
Statyn uppställdes vid ingången
till cirkus, men vandrade när
denna byggnad refs till nämde
handlande, där den händelsevis
upptäcktes af Pradiers son. Paris
ämnar nu inköpa statyn att
uppsättas på sin ursprungliga plats.
— 524 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
