Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 36. Den 7 Juni 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Foto Jonn, Malmö Kliché: Kem. A.B. Bengt Sülfvereparre Sthlm–Gbg
FRÅN SKÅNEFESTEN I MALMÖ: Kronprinsessans väg blomsterströs.
(Forts. fr. sid. 568.)
konsul Moberg och de svenska skolbarnen i teten hade
en förträfflig plats uppe på en trappupphöjning.
Kejsaren kommer instormande som en hvirfvelvind. Innan
någon anar det är han framme vid generalkonsul
Mendelssohn, hälsar honom hjärtligt, och i ett nu är
han borta vid hederskompaniet, där kommandoropen
skalla och musiken hugger in med ett fruktansvärdt
brak. Det dånar som smattret af ett helt batteri
kanoner från alla dessa trummor, som ledsaga den
svenska kungssångens knappt hörbara toner. Under tiden
glider tåget in. Inom ett ögonblick vandra de
kunglige fram på den 1,000 meter långa mattan mot
baldakinen framför den svenska kolonien, där förut
kejsarinnan och drottningen bli stående och mottaga en
liten flicka, som kommer ur de svenska skolbarnens
vimmel af flaggor och räcker drottningen blommor.
Den lilla flickan får sina händer tryckta af både
drottningen och kejsarinnan, medan den svenske pastorns
lefve, fyrfaldigt besvaradt, ekar ut öfver den väldiga
hallen. Rörd, blygsam i sin svarta dräkt, som
verkningsfullt kontrasterar mot kejsarinnans lilas, hvilken
lyses upp af silfverhåret och det lyckliga leendet, drar
sig drottning Victoria åt sidan, då hennes kejserlige
kusin och kunglige gemål nalkas. Konungen
besvarar lefvet med ett tack att "så många svenskar mötte"
— så många ha troligen aldrig förut varit samlade i
Berlin — medan kejsaren diskret drar sig åt sidan,
leende åt skolbarnens viftande flaggor — ett helt litet
kompani på 30 stycken.
Därefter foro de furstliga med förridare och
heders-kompani i följe hälsade af krigarföreningarnas fanor
och spel, och folkets hjärtliga hyllning under
Bran-denburger Tor, där kolossala svenska vimplar viftade
ned. Där hälsade staden Berlin de kungliga
välkomna genom sin borgmästare. Därpå gick färden
under ändlösa ovationer öfver den af vimplar och
flaggor öfverfladdrade "Lindén" mot slottet.
RIKSDAGSMANNEN REDAKTÖR K.
E. H. HILDEBRAND, hvars mycket
debatterade motion om ändring i
tryckfrihetsförordningen, tilltänkt att inverka
humaniserande på den sociala striden, i
dagarna fallit i riksdagen.
ETNOGRAFISKA MUSÉETS
NYE FÖRESTÅNDARE.
Mer än vanlig uppmärksamhet
också utanför fackmännens krets tilldrog
sig den utnämning genom hvilken C.
V. Hartman kallades till Etnografiska
riksmuséets föreståndare. Han är
nämligen Sveriges ende nu lefvande
professor utan studentexamen, och
utnämningen torde därför kunna
betraktas som ett märkligt prejudikat till
förmån för de praktiska meriterna.
Född 1862 i Örebro, son till
författaren af Skandinaviens flora, ägnade
han sig tidigt åt studiet af den
tilllämpade botaniken. Under tretton år
har han verkat i Amerika som
etnografisk forskningsresande och
författare, under fem som föreståndare för
etnografiska afdelningen af det stora
Carnegie-Muséet i Förenta Staterna.
Kfter porträtt. Kliché: Bengt Silfversparre.
C. V. HARTMAN, Etnografiska muséets
nyutnämnde föreståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
