Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 39. Den 28 Juni 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LUDVIG LAMM.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
När en gång i tiden en opartisk forskare närmare
■skärskådar den svenska industrien under de sista
decennierna och inom ramen af ett sammanhängande
helt ordnar de män och faktorer, soti bidragit till dess
uppsving, då skall han ej med tystnad förbigå det
namn, som läses här ofvan. Ty Oscar Ludvig Lamm
kan blicka tillbaka på en lång verksamhet i
industriens tjänst, och de verk, åt hvilka han ägnat sina
krafter och initiativ, skola, mänskligt att döma, ännu
i en lång framtid stå som goda resultat f-ir hvad ett
uthålligt och målmedvetet arbete kan åstadkomma.
Oscar Ludvig Lamm föddes 1848 i Sto:kholm, där
hans fader, Ludvig Lamm, var köpman. Sedan
studentexamen aflagts 1866 bestämde han sig för
bergshandtering och tillbragte det följande året som elev
vid ett järnbruk i Värmland. Återgick därpå till
studierna i Uppsala samt ingick 1873 vid Bergstaten,
sedan han samma år godkänts i den s. k.
bergsexamen, och fullkomnade så sin utbildning under några
terminer vid Stockholms bergsskola. Från nu af träder
han i kontakt med det praktiska lifvet och får sin
första anstdlning vid Finspong som föreståndare för
dess masugnar och gjuteri. Här kvarstannar hm två
år, tills ett stipendium från kommerskollegium bringar
honom på en utländsk resa, hvarvid Frankrike,
England och Österrike besökas. På våren 1877 är han
åter hemma och börjar nu en själfständig verksamhet
i ett laboratorium, som han lät upprätta för
mineral-analyser. Denna verksamhet afbröts emellertid snart,
och han träder redan 1878 i förbindelse med en
person, hvars namn sedan dess burits af ryktets vingar
ut i världen: Gustaf de Laval. Men på den tiden
låg ej möjligheten af hans uppfinningar så i öppen
dag, och då han första gången framträdde med sitt
separatorpatent, lämnades det tämligen obeaktadt.
Kanske en af Lamms största förtjänster varit, att han
såg klart i denna sak och genom en sund
köpmansblick räddade företaget undan det öde, som oftast
kommer nya uppfinningar till del. 1 nuvarande stund
är aktiebolaget Separator en världsindustri med en
ekonomisk bärkraft nästan utan motsvarighet i vårt
land, men denna ståndpunkt sammanhänger i hög grad
med den energi och framsynthet, som Lamm
utvecklade under de åtta år han ledde den unga affärens
öden. Denna bedrefs först under namn af Oscar Lamm
junior samt ombildades 1883 med ett aktiekapital af
400,000 kr. till ett bolag med det nuvarande namnet.
Lamms insats i denna sak skall mätas efter de
svårigheter, som mötte och öfvervunnos, ty det gällde ej
allenast att lancera en vara och få fabrikationen in
på rätt spår, utan jämväl att med näbbar och klor
värna de omtvistade patent, som lågo till grund för
det hela.
Detta drog med sig ständiga rew, ofta till de
mest aflägsna länder, som hindrade honom mot slutet
att följa gången af en del transaktioner inom företaget,
och tämligen tröttkörd af aibete lämnade han sin post
vid Separator 1886. Men industrimännen tappade
honom ej ur sikte, och redan det följande året erhöll
han anbud från Aktiebolaget Atlas att träda i dess
tjänst som disponent och verkställande direktör. Och
härmed börjar Lamm den verksamhet, som intill
nuvarande stund tagit hans krafter i anspråk, och
hvilken resulterat i Nya Aktiebolaget Atlas’ uppsving och
omfattande rörelse. Atlas är ett namn, som skurit
djupt in i svenskt medvetande. Det namnet ha vi
sett på väldiga maskiner och brobyggnader,
järnvägs-material och vidlyftiga anordningar, och dess vingade
fabriksmärke har varit en borgen för godt genomtänkt
arbete. Men Atlas har i likhet med många andra af
våra svenska stora verk haft att genomgå många väx-
lande öden, innan det fick fast mark under fötterna,
och då Lamm tillträdde sysslan, var ej ställningen
den bästa. Konjunkturerna voro dåliga och
verksamheten förlagd ej blott till Stockholm utan också till
Södertälje och Gäfle, allt omständigheter som till en
viss grad försvårade en enhetlig ledning.
Arbetsstyrkan, som vid den tiden utgjorde vid pass 200 man,
är i våra dagar mellan 7 800, och omsättningen, som
vid motsvarande period höll sig till en siffra af 6—
700000 kr. har numera sprungit upp i ett belopp af
öfver 3,250,000 kr. Detta är siffror, som tala om en
klok regering, och en hvar, som närmare skärskådat
eller öfvervägt en ej gifvande verkstads tungrodda
maskineri, vill hos ledaren söka egenskaper, som
kombinera köpmansduglighet med teknisk
organisationsförmåga.
Aktiebolaget Atlas grundades 1883 af bl. andra
bankdirektörerna A. O. Wallenberg och C. G. Cervin,
hvilka då af Rörstrands bolag inköpte den tomt på
tio tunnland, där ännu rörelsen bedrifves. Som
tidigare nämnts var emellertid verksamheten samtidigt
förlagd till Södertälje, där järnvägsvagnar tillverkades
i f. d. bröderna Ekenbergs gamla verkstäder.
Likaledes hade anordningar vidtagits vid Brynäsvarfvet i
Gäfle, att där montera de sjömaskiner, som byggdes
i Stockholm, men om ock idén med dessa utgreningar
af hufvudaffären kan anses ha varit motiverad,
motsvarade den ej i praktiken bolagsmännens
förhoppningar. Att koncentrera sig är alltid en styrka, och
då Lamm grep sig verket an, lösgjorde han
omedelbart de båda filialerna. Den i Gäfle nedlades, den
i Södertälje utarrenderades. Mer än tjugo år hafva
förflutit sedan dess, och ännu står Lamm vid styret.
Men det arbete, som ligger bakom, inrymmer historien
om hans uthållighet och energi samt ger en god
inblick i de medel, hvarmed han kämpat. Det kom
allvar med i spelet och Atlas’ namn bröt sin väg
genom de arbeten, som utfördes. Men detta innebär, att
ledningen höll jämna steg med utvecklingen, och att
det fanns en fast rotad öfvertygelse om kvalitéens
betydelse. Därför skall ständigt Atlas ha en bemärkt
plats i våra verkstäders historia, ty genom gången
af sin verksamhet har det ej allenast fullföljt goda
traditioner utan äfven drifvit upp en arbetsstyrka af
yrkesdugligt folk.
Att Lamm under den långa tid, han haft ledningen
om hand, äfven indragits i arbetskonflikter är
själfklart, men han har städse haft en rättrådig syn på
saken, och om han ock tillfullo medgifvit det
berättigade i organisationsrörelsen, har han aldrig fallit till
fota inför obefogade anspråk. Men att han 1 stort
sett haft sina arbetares väl för ögonen framgår af det
system han tillämpade, hvarigenom just dessa, eller
åtminstone de äldre och stadgade bland dem, fingo
del af bolagets vinst, och att denna princip ej i
längden kunde upprätthållas, talar mindre väl för
arbetarne än för idéens värde. L. var äfven en tid
Verkstadsföreningens vice ordförande
Någon kommunalman har han aldrig varit, och det
är kanske tack vare detta han funnit tid att helt och
odeladt ägna sig åt industrien. Själf har han väl
haft största anledningen att glädja sig åt de
framgångar, som följt hans arbete, men hela vårt land har
haft nytta af de verk, hvilkas uppkomst äro förbundna
med hans namn, och bland dem nämna vi främst och
helst de tre fö-etag som stå som de bästa exemplen
på hans industriella kompetens, eller: Aktiebolaget
Separator, Nya Aktiebolaget Atlas samt Aktiebolaget
Diesels Motorer vid Sickla, hvilken sistnämnda affär
tillkom på hans initiativ i samband med häradshöfding
Marcus Wallenberg.
E. A. B.
— 610 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
