Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 30 Augusti 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS HANSSON.
. TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Alla sakkunniga voro ense om, att det för några
veckor sedan afhållna skånska landtbruksmötet i Eslöf var
något i sitt slag enastående, särskildt på
notkreaturs-afvelns område. Äfven den i landtbruk ^förhållanden
mindre förfarne kan göra sig en föreotällning om,
hvad här framvisades, när han hör sådana siffror, som
att en enda ko på ett år lämnat en m]ölkafkastning
af icke mindre än 9,291 kg., hvilket om
landtmannen finge betalt med i de större städerna gällande
priser skulle beteckna en bruttoinkomst för ägaren
af öfver 1,800 kr. Eller hvad säges om en hel grupp
af kor, hvilka i medeltal hvardera lämnade mjölk
för en smörtillverkning af icke mindre än 200 kg.?
Kännare äro ock ense om, att Skåne numera på
nöt-kreatursafvelns område intager en plats, som kanske
t. o. m. är den främsta i världen.
Det är naturligtvis icke en man allena, som har
förtjänsten af att ha framkallat denna utomordentliga
utveckling med dess glänsande resultat. Men därom
råder nog ingen meningsskiljaktighet, att i främsta
rummet bland föregångsmännen bör nämnas numera
föreståndaren för afdelningen för husdjursskötsel och
me-jerihandtering vid centralanstalten i Stockholm för
försöksväsendet på jordbruksområdet, agronomen Nils
Hansson.
Den bana, Nils Hansson lagt bakom sig, hör till
de mera ovanliga. Han är född den 8 mars 1867 i
Djurslöf i Tottarps socken af Malmöhus län, där
fadern, Hans Hansson, var landtbrukare, och tillhör en
stor, af gammalt ansedd bondesläkt i denna typiskt
skånska bygd. Någon högre lärd undervisning kom
honom icke till del, utan från folkskolan och
deltagandet i arbetena på fädernegården gick vägen till
Hvilans folkhögskola, hvilken han genomgick 1883
—84. Ett år senare återvände han dit för att
deltaga äfven i den därmed förenade landtmannakursen.
Detta skedde med stor utmärkelse, men han
hindrades icke häraf att fortsätta med att skaffa sig
grundlig kännedom äfven om landtbrukets praktik: i fem
år var han "gårdsdräng" vid faderns landtbruk.
År 1891 ingick han emellertid giftermål och
arrenderade då det hemman, Framnäs, han allt sedan dess
innehaft och snart förvandlade till en mönstergård.
Bredvid den sysselsättning i praktiskt landtbruk, som
härigenom påhvilade honom, mottog han redan 1893
anställning som biträdande lärare vid Hvilans
folkhögskola, vid hvilken han alltsedan sin elevtid varit
varmt knuten och där föreståndaren, d:r Leonard
Holmström, med sitt varma intresse äfven för jordbrukets
förkofran tjänade honom till föresyn och skänkte
honom uppmuntran. Han genomgick nu äfven det
närbelägna Alnarps landbruksinstitut, där han ytterligare
förkofrade sina teoretiska insikter och från hvilket han
afgick med högsta betyget och Nathorstska stipendiet
som särskild utmärkelse.
Detta var 1896 och Nils Hansson stod nu
tjugonioårig färdig att rätt på allvar göra insatser på det
område, där han inom kort skulle bli en märkesman.
Han blef ordinarie lärare vid Hvilans
landtmanna-skola och kom därigenom att utöfva ett vidsträckt
inflytande på den uppväxande skånska
landtmanna-ungdomen. År 1898 gjorde han i Danmark bekantskap
med de trefvande försök, man där igångsatt att
anordna s. k. mjölkkontroll. Denna bör icke förväxlas
med den kontroll med den saluhållna mjölkens
fetthalt och öfriga egenskaper, som i stadssamhällen
plägar utöfvas. Dess innebörd kan kanske enklast
uttryckas så, att den innebär en kontroll öfver, att kon
betalar födan: mjölk- och smörafkastning jämföras
med foderkonsumtionen. Men härmed är ock en möj-
lighet beredd att vid. afveln kunna gifva företräde åt
sådana kor och nötkreatursstammar, som visat sig
betala fordret bäst genom rikligare mjölkproduktion:
undermåliga kreatur utgallras omedelbart ur
ladugården, till pålägg användas afkomlingar ur de stammar,
som utmärkt sig. Det är Nils Hanssons förtjänst att
på otroligt kort tid ha bragt tillämpningen af en så
anordnad mjölkkontroll till genombrott i vårt land,
och naturligtvis främst i Skåne. 1898 bildades å
Hvilan den första mjölkkontrollföreningen; innevarande
år räknar vårt land icke mindre än 500, medan man
i Tyskland ännu icke hunnit upp till större antal än 140.
Det är tydligt, att denna mjölkkontroll, när den
sålunda anordnades i samarbetets form, skulle få
betydelse långt utöfver den enskilda ladugårdens område.
Hufvudsakligen genom Nils Hanssons förtjänst lades
de genom kontrollen vunna resultaten till grund också
för nötboskapspremieringen och vid prisbedömningen
på landtbruksutställningarne samt blefvo naturligtvis
värdefulla tillägg vid den stambokföring, med hvars
anordnande man likaledes i Skåne med framgång
gripit sig an. På detta sätt fick afvelsarbetet en
objektiv grund att bygga på, det blef ej längre
inskränkt till de yttre rastecknen, färgen t. ex., och så
uppstod den skånska "smörko", hvilken på
Eslöfsmö-tet satte kännarne i hänryckning och väl inom kort
vill ha ett ord med i laget äfven på den
internationella afvelsdjursmarknaden.
Dessutom riktades genom kontrollen landtmännens
uppmärksamhet starkare än dittills på de viktiga
utfodringsproblemen. Landtbruket öfver hufvud, men
särskildt ladugårdsskötseln arbetar i själfva värket
med en så liten vinstmarginal, att äfven de minsta
förskjutningar i riktning af öfverflödig utgift blifva
ödesdigra för driftsresultatet. "Kontrollen" öppnade
först rätt ögonen för detta förhållande, och det har
redan visat sig, att genom en ändamålsenligare
sammansättning af fodret afsevärda besparingar i
ladugården stått att vinna. Nils Hansson, hvilken 1901
mottog en ledande och enande ställning för
kontrollföreningarne i Malmöhus län såsom deras
öfverkon-trollant, har på detta område icke blott lyckats vinna
vackra resultat, korrigerande tyska teoretiska
beräkningar och danska ej tillräckligt omsorgsfullt
anordnade praktiska experiment, utan framför allt
outtröttligt och med framgång arbetat på att göra de
nyupptäckta utfodringsprinciperna bekanta för vår
landt-brukarevärld, hvilken af dem dragit och ännu mer
kommer att draga oberäknelig nytta.
Redan 1905 mottog Nils Hansson utmärkelsen att
kallas till ledamot af landtbruksakademien. När
riksdagen sedermera beviljade medel till upprättande af
en centralanstalt för försöksväsendet på
jordbruksområdet, var det helt naturligt en allmän önskan att
vinna honom till föreståndare för dess afdelning för
husdjursskötsel och mejerihandtering. I ekonomiskt
’ hänseende var platsen föga lockande, men kärleken
till uppgiften kom Nils Hansson att öfvervinna sina
betänkligheter. Förlidet år utnämdes han vid fyrtio
års ålder till den ledande platsen på det område, han
med sådan framgång gjort till föremål för sitt lifs
verksamhet och där man för fosterlandets och det
svenska landtbrukets skull må hoppas, att ännu många
segrar förestå honom.
Här skola icke beröras de insatser, Nils Hansson
gjort i sitt läns småbruks- och egnahemsrörelse. Vare
nog sagdt att han äfven inom densamma intagit en
ledande plats, där han djupt skall saknas, då han
nu definitivt afflyttar från den skånska hembygden
till hufvudstaden.
— 758 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
