Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 30 Augusti 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lübeck och svenskarne.
Det finns väl få tyska
städer, med hvilka så
många svenska minnen
äro förknippade som
med "Die freie und
Han-sestadt Lübeck". Icke
15 år efter stadens
anläggande på sin
nuvarande plats — år 1143
— komma därifrån
sändebud till de nordiska
rikena, däribland
Sverige, med inbjudan till
dessa lands köpmän att
besöka den nya staden.
Och ungefär år 1175
afslöts mellan Lübeck
och Sverige en traktat,
75 år därefter förnyad af
Svea rikes mäktige
riksföreståndare. Birger Jarl,
och med för den fria
hansestaden synnerligen
gynnsamma villkor.
När sedermera Lübeck
från 1300-talets början
såsom ledare af Hansan,
denna stora och
mäktiga sammanslutning af
nordiska handelsstäder,
i mer än tvenne sekel
stod på höjden af sin
makt, behärskade dess
flotta Östersjön, och ägde
dess rådslag
storbetydel-se för de nordiska rikena.
Hvad nu särskildt Sverige beträffar så fanns det helt
säkert häller ej under hela medeltiden någon stad, som
hade så omfattande handelsförbindelser med detta
land, som
Lübeck. Dessa
gällde
visserligen föVst och
främst det då
till Danmark
hörande
Skåne, men också,
och detta i
ej oväsentlig
grad, det
öfriga nuvarande Sverige.
Det torde
därför vara af sitt
särskilda
intresse att
erinra om dessa
våra
förbindelser med
den berömda
hansestaden.
Hanseaterna
hade sina
kontor i London,
Brügge,
Nov-gorod, Bergen
och Skåne.
Från Skåne
levererades
isynnerhet sill
som i oerhör-
1. MARIENKIRCHE.
da mängder fångades vid
Sveriges sydkust.
Huf-vudnederlaget befann
sig på den lilla flacka
landtungan vid
Falsterbo, och här voro af
Östersjöstäderna i främsta
rummet Lübeck och
därefter Stralsund, Rostock
och Stettin företrädda.
Hvarje stad hade sitt
särskilda område. Detta
kallades "Fitte", och här
hade de sina kontor,
upplagsplatser m. m. På
Lübecks fanns mer än
50 byggnader. (Man
hade t. o. m. kyrkor
för främlingarnes
räk-ningi somliga af
handelsstäderna, bland hvilka
Marienkirche i Lübeck
(bild 1) var den äldsta).
Alla dessa områden
tillsammans utgjorde en
enda stor
marknadsplats, hvilken
isynnerhet vissa tider af året
företedde stor liflighet.
Detta Hansanederiags
och Skånekompaniets
vapen (bild 2)
utgjordes betecknande nog
af en sköld med tre
sillar på guldgrund.
Skå-nefararnas ålderman var
också under långa tider borgerskapets företrädare
inför rådet, och i "Marienkirche" i Lübeck hade
de t. o. m. sina egna bänkar. Sjöhandeln hade
under denna tid så stor betydelse, att dess utöfvare,
hvilka bildade ett skrå för sig, "die
Schiffergesell-schaft", byggde sig ett eget hus. Detta som blef
färdigt år 1535 finnes ännu kvar i oförändradt
skick. Väggarna prydas af gamla målningar, hvilka
under
tidernas lopp
blifvit så
brun-färgade af
tobaksrök,
att de
knappast kunna
urskiljas,
och från
taket nedhänga talrika [-skeppsmodeller.-]
{+skeppsmo-
deller.+} I den
stora salen
stå rader af
bänkar med
höga
ryggstöd, på
hvars
gaf-veländar vapen utvisa
för hvilken
nation de
voro
afsedda. Där se
vi Rigas
borg, nyckel
och kors
ElieM: Bengt SVfiwparrt
tf" fotografi KUM: Bengt Silfversparre.
3. SCHIFFERGESELLSCHAFT.
— 767 —
Bftrr fotografi. KUdd t Bmgt SUfveroperre.
2. SKÅNEFARARNES BÄNK I
MARIENKIRCHE. i stolens öfre del vapnet med
de tre sillarna.
Efter fotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
