Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 49. Den 6 September 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-J
U3
sig inte heller senare ha läst Nietzsche, besitter just hvad den unike filosofen
betecknade som det afgörande kännetecknet pä en sann aristokrat: vördnaden
för sig själf och sina likar. Jörgen var sjöman; alltså föraktar han landtmannen
som en lägre kast. Jörgen var tullman: alltså är han oförsonlig mot frihandeln.
Jörgen skrifver bara prosa; alltså ser han ner på skaldehjonen. Det var sålunda
fullt psykologiskt riktigt, när några af hans vänner bjödo honom ut på en
automobiler för att blidka den afvoghet mot "stinke-stånkorna", som en tid
blef nästan enväldig på hans öfriga, viktigare intressens bekostnad.
Jörgens största och mest påfallande egenskap som publicist är likväl hans
oräddhet. Han som sätter en ära i att inte delta i "allmänt skall", har mer än
en gång ensam vågat tala, där andra ha tigit. Mer än en gång har han under
sin långa, ensliga kamp för den ständigt förtalade, "demoraliserande"
storstadskulturen kommit på tvären mot tidens mest omhuldade sträfvanden, men han
har aldrig fallit undan. Absolut själfständig och absolut orädd är det inte
två egenskaper som oafsedt hans kvickhet och originalitet böra vara tillräckliga
att bereda honom en hedersplats inom svensk journalistik?
A. M—r.
Foto- O. Halldin, Sthlm.
PROFESSORN FRIH. GERARD DE GEER UNDER
KARTLÄGGNING VID NORDENSKIÖLDS GLACIÄR.
Från Svenska Spetsbergsexpeditionens fotograf har
H. 8. D. mottagit ett antal nya bilder, som dock ej
åtföljas af någon närmare förklarande text än den
underskrifterna innehåller. Dessa torde emellertid tala för
sig själfva.
Det är nu snart tre månader sedan expeditionen
begaf sig ut på sin forskningsfärd. Dess ledare är
som kändt prof. De Geer. (Se äfven fotos denna årg.
n:o 42.)
EN TOPOGRAFISK STATIONSPUNKT. tum, a-b. Btnqt humt**™ soln—ah,
ta
t)
k
ers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
