Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 51. Den 20 September 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nils VON hofsten.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Den 13 september fyllde en af märkesmännen inom
det svenska jordbruket under det sista halfseklet,
godsägaren Nils von Hofsten på Kilagården i
Skaraborgs län 80 år.
Nils Eberhard Hjalmar von Hofsten är en son
af bergmästaren Erland von Hofsten och hans maka
Johanna Fredrika Nordenfelt. Släkten, hvarur han
framgått, är trots namnets främmande klang af svenskt
ursprung: den härstammar från Värmland och bottnar
vid sekelskiftet 1600 i en bonde, bosatt i Hofsten i
Kölns socken, hvaraf sonen, som vardt präst, bildade
sig namnet Hofstenius, hvilket namn vid adlandet i
andra släktledet därefter förändrades till von Hofsten.
Platsen, där han föddes, var ett gammalt familjegods:
Valåsen i Karlskoga socken hade från häris farfars
fader nedärfts inom släkten. Med starka band var
sålunda Nils von Hofsten knuten till den svenska
jorden och af dess bruk skulle han ock hämta sin
berömmelse.
I motsats mot hvad som varit vanligt inom släkten
vände han sig emellertid först till den militära banan.
Efter att från sitt tionde år ha bevistat skolan i
Örebro och lyceum i Uppsala samt därefter från 1847
såsom student därstädes hafva åtnjutit akademisk
undervisning, aflade han 1849 officersexamen och
utnämndes till underlöjtnant vid Skaraborgs regemente.
Här befordrades han till löjtnant 1855, men tog samma
år afsked.
Nils von Hofsten hade nämligen nu gripits af
det intresse, som skulle blifva hans lifs innehåll. År
1852 inköpte han närmast med hänsyn till sitt
förestående giftermål med kusinen, Augusta Lovisa
Johanna von Hofsten, det gods, Kålltorp-Kilagård, åt
hvars skötsel han allt sedan dess vigt sina krafter.
Jordbruket i Skaraborgs län låg vid denna tid
ännu i sin linda. Men samtidigt var det just då
Eduard Nonnens banbrytande och lifgifvande
verksamhet på och från Degeberga började slå igenom och
bära frukt. Den 24-årige Nils von Hofstens sinne
fängslades oemotståndligt af de nya idéer och
impulser, som från honom utgingo, och han fattade det
fasta beslutet, att den dittills tämligen
försummade Kilagården skulle förvandlas till ett
mönsterjordbruk. Med orubblig energi och konsekvens har
han ock genomfört den sålunda uppkastade planen.
Särskildt på nötkreatursafvelns område har det varit
honom beskärdt att fira triumfer. Han hörde nämligen
till dem, som först — såvida han icke rent af var den
allra förste, som grep sig an med en planmässig
utveckling af en svensk Ayrshirestam i Västergötland.
Grundmaterialet för de genom genomgående korsning
redan 1902 vid riksstambokens uppläggande såsom
renblodiga Ayrshires erkända nötkreaturen på
Kilagården var den stam bestående af 27 st. kor af gammal
svensk landtras, som fanns vid egendomen, då den af
von Hofsten 1852 tillträddes. Förädlingen började
där på redan i slutet af 1850-talet, något af åren 1856—
58, genom korsning med tjurar, inköpta från
Gam-melstorps dåvarande stamholländeri. Med stor
följdriktighet har fortsatts på den sålunda för ett halft
århundrade sedan inslagna vägen. 1906 räknade
Kilagårdens berömda Ayrshire-stam 110 kor samt 90
ungdjur och kalfvar — en storartad utveckling, när
resultatet jämföres med de 27 kor af landtras,
hvarmed 1852 börjades, vittnande om mindre vanlig
ihärdighet och sakkunnighet på afvelsområdet.
Det är tydligt, att en man, hvilken visade sig äga
den praktiska duglighet som von Hofsten, ej skulle
undgå att tagas i anspråk för offentliga värf. Som
ledamot af ridderskapet och adeln hade han bevistat
de tre sista ståndsriksdagarne och därvid med sin
röst varit i tillfälle bidraga till ståndsrepresentationens
upphäfvande. När Skaraborgs läns landsting gick att
för första gången besätta sin Förstakammarbänk, fick
von Hofsten nu intaga ett af de sju rummen därå —
han är nu en af de åtta kvarlefvande af den första
Förstakammaruppsättningen — och behöll den till
nioårsperiodens utgång 1875. Han var därunder
ledamot i tillfälligt utskott samt suppleant i konstitutions-,
bevillnings- och statsutskotten, och hans val till
statsrevisor 1872 vittnar om det anseende, han åtnjöt
bland kammarkamrater, äfven om de tryckta
protokollen ej förvara många spår af hans politiska
verksamhet. Nils von Hofsten är icke de många ordens,
utan handlingens man.
Efter att ha lämnat riksdagen ägnade han sig med
så mycket större intresse åt den offentliga institution,
som städse af honom omfattats med den varmaste
kärleken: Skaraborgs läns hushållningssällskap. Här
hade han med ifver deltagit vid sällskapets reformering
och omläggning på 1850-talet. Redan 1860 utsågs
han till ledamot af förvaltningsutskottet och som
sådan kvarstår han trots de åttio åren ännu, om tvenne
år kunnande fira sitt halfsekelsjubileum i denna
egenskap, något säkerligen i de svenska
hushållningssällskapens annaler enastående. Att uppräkna de många
öfriga förtroendeuppdrag han från sällskapets sida
erhållit och med aldrig svikande nit och plikttrohet också
fyllt, skulle blifva för långt. Här må blott ytterligare
nämnas hans ställning som ombud vid
landtbruks-riksdagarne 1889, 1901, 1903, 1905 och 1907 samt
hans ledamotskap i styrelsen för svenska
smörprof-ningarne sedan 1901, däraf 1901—03 såsom v. ordf.
Af andra allmänna värf, för hvilka von Hofsten
tagits i anspråk, skall här endast erinras om, att han
sedan 1860 varit ledamot i och sedan 1902
ordförande i Smålands m. fi. provinsers hypoteksförening i
Växiö, samt att han 1893 98 var direktör i Sveriges
allmänna hypoteksförening.
De yttre hedersbetygelser, som kommit von
Hofsten till del, äro helt naturligt många. Redan 1873
invald som ledamot i k. landtbruksakademien, blef
han 1901 kallad till dess hedersledamot. Till det
1874 erhållna riddartecknet af Nordstjärneorden
fogades 1888 Vasaordens sällsynta kommendörskraschan
af första klassen. Ej minst att skatta äro de
hyllningsgärder, Skaraborgs läns hushållningssällskap
bragt: sällskapets stora guldmedalj 1893 samt den
ytterst sällsynta utmärkelsen af kallelse till
hedersledamot sistlidet år. På åttioårsdagen gaf sällskapets
förvaltningsutskott ytterligare uttryck för sin erkänsla
och vördnad för den allmänt afhållne åldringen och
hvad han uträttat framför allt i det svenska
jordbrukets tjänst vid den middag, hvartill han inbjudits i
Skara.
Sedan von Hofsten genom döden förlorat sin första
maka är han från 1872 i äktenskap förenad med
grefvinnan Anna Fredrika Sparre af Söfdeborg, dotter
af framlidne excellensen, grefve Gustaf Adolf Sparre
och hans maka, född grefvinna Bonde af Björnö.
H. 8. D:s litterära aagustitäflan har haft till resultat att
förf.-priset, kr. 40, eröfrats af Anna-Lisa Andersson (första
pristagarinna i den litterära täflan för 1907), hvars i n:r 47—
48 införda berättelse erhållit det största röstantalet.
l:ste röstande är H. Marcusson, Uddevalla.....kr. 25
2:dre , , A. Sjösten, Tranås.......,15
3:dje „ » S. Löwegren, Malmö........10
4:de , „ 1 Hofgren, Hessleby sanat. Marianne-
lund .............„ 5
5:te • , H Sandin, Hallstahammar ..... 5
— 806 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
