Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - IV. Jonas Durmans tanke tager gestalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men allt det där hade världen sett förut, lika bra om inte
bättre: det var de friska, belåtna ansiktena, hjärtats glada
slag vid tanken på att allt handens arbete skedde för
arbetarens egen räkning och skulle bereda honom en tryggad framtid
och en sorgfri ålderdom; — det var detta enslingen vid älfven
hade drömt sig, och den drömmen hade blifvit verklighet.
En färd omkring koloniens område var nu den mest
intressanta utflykt en turist kunde företaga sig. Ett godt stycke
från hvarandra, jämnt och nätt så att man hade känslan af
samhörighet, men inte så att det påminde om
»Elberfeldsystem» eller »byalag», lågo de små landtgårdarna hvar för sig
med veranda och flaggstång och en liten prydnadsträdgård
mellan byggnaden och köksväxterna. Fruktträden voro små
och skulle ej bära på ännu ett eller annat år, men bärbuskarna
voro yfviga redan, och blommorna prunkade i julisolen, ett
par stamrosor reste sig prydligt vid somliga verandor och
öfver allt glänste åtminstone jordgubbarnas stora, röda
hufvuden bakom blomsterrabatterna på köksträdgårdslanden.
De minsta husen hade två rum och kök på nedre botten,
de största fyra rum och kök i undre och tre rum och kök
å öfre botten samt i så fall äfven en liten veranda till
öfvervåningen.
Så präktigt hade ännu ingen af kolonisterna råd att bo
själf. Dylika, ståtliga sjurumshus lågo mest i närheten af
»slottet», där man tänkt sig att det skulle gå lättast att få
hyresgäster. Dessa kunde då hvarje dag hälsa på framme i
det numera prydligt restaurerade »slottets» läsrum, höra efter
sin post, som lämnades där, och prata bort en stund med
andra hyresgäster eller kolonister, som ständigt kommo och
gingo å denna koloniens metropol. Allra närmast inhyrde
sig »enstöringarna», sådana som hvarken hade inackordering
eller eget hushåll, utan begagnade sig af »slottets» mycket
billiga spisningslokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
