Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - X. En kvinna som »offrar» sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otroligt förra vintern, då de sommargästande flickorna rest sin
kos och jungfru Malins skrofulösa Ida och Hanna Falk
ensamma i flera månader å hela Durman representerat det evigt
kvinnliga på det ogifta området.
Det var därför icke underligt att han denna vinter gjorde
sig ett och annat ärende till Kvarngården och Per Lindkvist
och därvid äfven tittade inom till damerna Strömbom. En
riktig herrskapsflicka med bildning, om också ej så djupgående,
civiliserade fasoner, kokett hårläggning, mörka, trånande ögon,
och blusar och klädningslif, som buro spår af att icke ha
utgått från Hanna Falks atelier, det var ju en sann hugsvalelse
för stackars Jakobson i hans enformiga lif.
Jakobson var en jovialisk natur, och när han kom in i
pastorskans lilla rum på vinterkvällarna, så föreföll det damerna
som om man med ens tändt både ljus och lampor. Han
skämtade och pratade och förstod att ställa allting i en
munter belysning. Huru det hängde ihop med Lydias kondition
begrep han ganska snart, och när han så kom underfund
med ovederhäftigheten af en och annan bland damernas öfriga
uppgifter, tyckte han det hela var simpelt och blef borta i
hela fjorton dar.
Men det blef trist ute vid sågen; han blef melankolisk
vid klingornas fräsande om dagen och åns brus om natten
vecka ut och vecka in. »Asch, det är gummans påhitt;
flickan är det synd om», intalade han sig själf, och så fann
han att mjölförrådet behöfde rekryteras, slängde en påse råg
på kälkarna, körde till Kvarnen och satt och såg på Lydias
något kantiga men pikanta drag i skymningen medan det
blef mjöl af rågen. Hemkommen märkte Jakobson att han
nog tittat på det där mörka hufvudet mer än nyttigt var,
beslöt att spela hjälte och blef från Kvarngården en hel vecka.
Sen tog han skadan igen och ställde sina vägar där förbi tre
dar å rad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
