Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - XI. Fyra år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade redan »burit» ett par år och stodo nu i Juni öfversållade
af blommor; kaprifoliebersåer, hvilkas rankor länge sedan mötts
öfver höga träställningar, prunkade mellan köks- och
blomsterväxter; de det första och andra året anlagda ställena hade
nu förlorat sin nybyggartyp, och här och där hade man redan
fått börja reparera ett tak eller ett staket.
I allmänhet gick det bra för kolonisterna. Undantag
gåfvos, men där de berodde på sjukdom, förluster, otur med
djuren eller dylikt, där stod koloniens styrelse kraftigt
hjälpande vid sidan, och där den för reglementets skull ej kunde
gå längre i sitt bistånd, där togo vännerna vid. Det fick
ej gå omkull för någon på Durman, som själf ärligt ville stå
på sina ben.
Men slarfvar funnos också, oaktadt det sorgfälliga urvalet
bland de många ansökningarna, unge män, som gått till
verket utan att öfverväga hvad det kräfde af sträfvan och
försakelse. Några af dessa hade måst lämna kolonien, och för
ett par af dem, som af den i allt för rosenröda färger
skimrande framtiden såsom landtmän på Durman låtit förleda sig
till för tidiga äktenskap, hade det gått ganska illa. »De
familjernas bekymmer måste skrifvas på Durmans debetsida; hade
inte karlarna kommit hit, så hade de väl åtminstone låtit bli
att draga stackars kvinnor med i elände», sade gubben
Eneman ibland med sorgsen min. »Men», tillade han alltid och
klarnade upp, »noga räknadt tror jag också att det är det
enda onda vi gjort, och så ha vi allt gjort en del godt äfven.»
Och då blickade gamle fogden ut öfver den leende nejden,
de täcka planteringarna och de många nöjda och lyckliga
människorna, som sågo hemmens trefnad växa för hvarje dag
och bland hvilka en och annan redan började skymta den tid
då kolonisterna skulle ha kämpat sig till äganderätten till sin
jord, och den i Jonas Durmans testamente förutsedda tidpunkt
inträda, då det utlagda kapitalet åter till största delen influtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
