- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
224

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - XI. Konfirmationsberedelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ack, det är icke lätt att tala med en ung flicka om
hennes uppslagna förlofning. Är det då en flicka som man
älskar ...

Så drogs lilla Ellen fram, rodnande och blyg, och hennes
namn skrefs öfverst på listan af årets konfirmander.

— Pappa och mamma hade velat be er meddela
undervisning åt Ellen en dag i veckan hemma på Hjelmskog, men
jag trodde det skulle göra syster godt att läsa bland de andra
unga och bad dem låta bli.

— Jag tackar er, fröken; ni har därigenom besparat mig
ledsnaden att nödgas säga nej åt baronen.

Gerda såg upp på honom. Han var dock en man. Den
frikostiga dusör han naturligtvis kunnat påräkna för den
enskilda undervisningen åt »herrskapsbarnet» vägde tydligen
ingenting för den fattige komministern.

— Stör jag, om jag någon gång följer Ellen hit? Det
skulle vara en så kär påminnelse om min egen
konfirmationsberedelse, den lyckligaste tid jag lefvat. Jag skall sitta så
tyst.

Pastorn försäkrade att hon var välkommen, men han ljög.
Skulle det då inte hjälpa att han själf undvek hennes farliga
åsyn! Och dessutom generade honom denna omedvetna
censur öfver hans undervisning.

Men människohjärtat är svagt. Efter några veckor
öfverraskade han sig själf med att känna sig besviken och
nedslagen då Ellen kom ensam, och nytt lif, ny kraft götos in
i hans ord då han visste att innanför den på glänt stående
dörren satt hon, för hvilken han aldrig skulle tala ut sitt
hjärtas kval, men inför hvilken han dock ville stå så hög och
god som någonsin en liten komminister kan det inför en
högättad världsdam.

— Ja törs väl inte va så näsvis å bju på en kopp?
Dä ä inte dåligt i sig själf, kaffet, så dä inte ä; dä ä bara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free