Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - II. Hvad inackorderingarna bestämdt fordrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En fröken, som hade handelsaffär i Växjö, önskade komma
ifrån på ett par månader, för att slippa se på de femhundra
af de sextusen Växjöborna, hvilka brukade visa sig på gator,
stadshusbaler, teater, cirkus, i societé och på hyggligare
aftonunderhållningar å »järnvägsrestaurangen». Hon tyckte om
kräftor, krusbär, åkning och segling samt skulle sätta stort värde
på om ingen Växjöbo kom dit under sommaren. Hon var
35 år, oberoende och ville ha en god, hård tagelmadrass
ofvanpå bolstret.
Några mera intresselösa bref genomgingos. En skrifvelse
från bror Otto, som uttryckte sitt höga gillande af
inackorderingsplanerna och i Juli ville komma och se »på menageriet»,
föredrogs, och så kom man ändtligen till det sista brefvet.
Med osäker handstil och en stafning, som också kunnat
vara säkrare, frågade en ung svensk-amerikanare, som tjänat
mynt därute i nya världen, där han sökt sin lycka vid
knappast fyllda femton år, men här hemma stod alldeles ensam,
om han fick komma och vara på Westberga några månader
för att göra sig förtrogen med nu för honom, torparpojken,
alldeles främmande svenska hemseder och svenskt sällskapslif
i landsorten, medan han såg sig om efter någon passande
egendom. Frukost ¼4 på morgnarna innan han gaf sig ut
på fiske (där fanns väl sjö?) samt en häst att rida omkring
på, var hvad han speciellt ville nämna. Kostade det något
särskildt, så bara han fick veta det ... Money fattades inte.
— Jo, den skulle du knipsa, Evy! anmärkte unge Frans,
där han stod med händerna i byxorna och gjorde energiska
försök att med tummen och pekfingret utvidga ett hål i fickan
på besagda plagg.
Flickorna Westberg rörde tankfulla omkring i brefhögen,
den största post man sett på Westberga sedan
kondoleansbrefven kommo, då salig pappa var död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
