Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - VIII. Omaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barn och han hennes lärare, och tvang henne att se honom
i ansiktet. Hans röst lät nästan sträf.
— Hvad tjänar allt det där till? Du älskar mig ju!
Neka om du kan!
Hon hade drömt om kärlek, hon som alla andra i lifvets
vår för så där en tio, femton år sedan. Hon hade drömt sig
vacker och älskad och hört det ringa i öronen, ömt, vekt,
bönfallande: »Jag älskar dig! Jag älskar dig!» Och nu detta
halft befallande: »Du älskar mig ju. Neka om du kan.»
Hon sänkte hufvudet och vacklade viljelöst fram mot hans
bröst, under det hon snyftade:
— Gud hjälpe mig, jag kan det inte ...
Men då blef han åter öm och varm, kysste hennes ögon,
mun och händer, kramade hennes smala, veka midja, kallade
henne »sin lycka», sin »egen lilla älskade brud med det gamla,
visa hufvudet och det unga, ädla hjärtat».
Motståndslöst lät hon honom hållas. Som en viljelös
somnambul lyssnade hon till hans tal, som i en dröm hörde
hon honom sedan vid verandan, när allt var tyst och alla
hvilade, hviska i hennes öra:
— God natt älskling! God natt Alma! God morgon du
lilla kära fästmö!
Då var det som om hon vaknat upp ur en dvala, som
om hon instinktlikt känt, att ett ögonblick som detta kanske
aldrig skulle komma åter, att han kunde glida ifrån henne
lika lätt som han kommit.
Men nu, i detta nu, ägde hon honom. Och glömsk af
allt förflutet och blind för allt kommande, slog hon armarna
om hans hals och kysste hans bruna hår med den innerlighet,
som genomglödgar hvarje sprödt och blygt jungfruligt sinne,
som första gången gifver sig helt och fullt åt mannen. Hon
kände det som om han skulle resa bort, långt bort och icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
