Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - I. När Marie besteg den »Gyllene hästen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett tidningsblad inne å Stadshusets kafé i lifligt samspråk med
»lilla nykomna ungen».
Och var å Stadshusets fasad anbragt ett ur, som i elfva
år visat tre kvart på fyra, och å midtelpartiet på »Hästens»
öfre veranda en fantastiskt, i trä skulpterad häst, som
förgylldes hvar gång stället bytte om innehafvare, senast för
sju år sedan.
Det var en härlig dag i början af Juni medan ännu
skolmagistrarna voro kvar i staden och sommaren redan kommit
dit. En aptitretande symfoni af knifvar, gafflar och glas —
mest ölglas, ty Nålköpingsborna äro sparsamt och förståndigt
folk — ljöd från »Hästens» verandor, fåglarna sjöngo i de
gamla träden, all växtlighet svällde i vårlust, och Lina och
Charlotte hade tagit på sig sina ljusaste lif och tedde sig,
där de, nätta och behagliga, Lina till och med lindrigt vacker,
sväfvade hit och dit med flaskor, tallrikar och karotter, mera
som unga Nålköpingsdamer, de där undfägnade kära gäster
i sina pappors hus än som tjänsteandar, de där bringade
matabonnenter köttbitar till ett medelpris af 75 öre stycket.
Men hvarken Lina eller Charlotte hejdades i dag af
smekande händer eller snillrika anmärkningar, hvarken lektor
Berg eller redaktionssekreterare Malmén hade någon rolig
historia; där låg öfver hela »Hästen» något af denna spända
väntan, som hvilar öfver hvarje folksamling då en staty skall
aftäckas, en bödelsbila falla eller en förlofning eklateras.
Vid ett bord i verandans ena hörn sutto några resande
främlingar. De åto och pratade, som de brukade; men alla
Nålköpingsborna voro nervösa, de gjorde en och annan
anmärkning, de rekvirerade sin mat och sitt öl, men intet samtal
ville komma i gång, tidt och tätt blickade litet hvar ned åt staden
till, och herr Malmén tog upp sitt ankargångsur, som angett
tidpunkten för så många märkliga händelser från
Nålköpingsnejden i platstidningen, och sade nervöst, men kategoriskt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
