Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - III. »Har ni aldrig haft någon syster?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obeskrifligt, som kom honom, gamle förståndige karlen med
månadsabonnemang på »Hästen», att i två hela dar gå och äta à la
carte på stadshuset.
Han skrubbade allvarsamt upp sig själf för denna »fåniga
barnslighet». Han bar sig ju åt som en tuktad skolpojke.
Hvad f—n hade där också kommit åt honom? Han, som
hatade »allt så’nt där klabb» och som dessutom icke allenast
var, som det så vackert heter, »demokrat ända ut i
fingerspetsarna» utan också i hjärtat, så att han hade en smula
hänsyn äfven för kvinnor i en ställning, som gaf ett klent
skydd mot andra unga män. Han hade varit som förryckt,
blodet flöt som eld i hans bröst, golfvet gungade och han
tyckte hon var den sötaste flicka han någonsin sett.
En kulen Decemberkväll mellan fem och sex slank han
in till byffén och bad om en cigarr i en ton, som om han
bedt en grefvinna om rosen vid hennes barm. När han
betalade den, slog han ned ögonen och hviskade:
— Kan ni förlåta mig?
Hon svarade honom inte, men den blick, hon höjde mot
honom, förvirrade honom. Den var rädd och sorgsen, men
där låg ingen harm och afsky däri, där var något darrande,
blygt och vekt, något som han aldrig mött i ett
kvinnoöga förr.
På kvällen åt han där och följande morgon gick han dit,
och så var han inne i det gamla igen. Som om ingenting
händt? Nej, han kände att där hvilade något underligt i luften,
något tryckande, men lockande på samma gång, och efter en
tid ertappade han sig med att längta från den ena måltiden
till den andra, på ett sätt, som var alldeles oberoende af
hans friska aptit, att egentligen blott vegetera de stunder han
ej tillbringade på »Hästen» och lefva blott då han var i
närheten af Marie.
Han började språka med henne, aktningsfullt och lagom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
