Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De elendige 307
utenfor, han regnet sig og skjebnen som likemenn. Det
var som om han sa til den: «Du tør ikke.»
Napoleon trodde at hendelsene føiet sig for ham, at
han eide noget i likhet med de gamles usårlighet Men
når en har bak sig Beresina, Leipzig og Fontainebleau,
skulde det synes som om en burde ha mistillit til Waterloo.
I det øieblikket da Wellington trakk sig tilbake, gav det
et sett i Napoleon. Han så plutselig høidedraget Mont*
SaintJean bli rømmet og den engelske armés front bli
borte. Keiseren reiste sig halvt i stigbøilene. Øinene
lyste av seiersvisshet. Om Wellington blev kastet tilbake
til Soignesskogen og knust, vilde England være blitt full*
stendig slått av Frankrike; det vilde ha vært hevn for
nederlagene ved Crécy, Poitiers, Malplaquet og Ramillies.
Seierherren fra Marengo vilde ha utslettet Azincourt.
Keiseren tok gjennem kikkerten et siste oversyn over
slagmarken. Så bøide han sig ned og hvisket noget til
veiviseren Lacoste. Veiviseren rystet på hodet, sannsyn*
ligvis en troløshet. Keiseren rettet sig op og tenkte sig om.
Wellington hadde trukket sig tilbake. Det stod nu
bare igjen å skape tilbaketoget om til et knusende neder*
lag. Napoleon vendte sig brått, sendte en stafett i galopp
til Paris for å melde at slaget var vunnet. Så gav han
Milhauds kyraserer ordre om å ta MontsSaint?Jean*høide«
draget.
VII
De var tre tusen fem hundre mann. De dannet en front
på femten hundre alen. Det var kjemper av menn på
veldige hester. De var seks og tyve eskadroner. De bar
hjelmer uten fjær og kyrass av smijern, pistoler i sals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
