Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En verklighetsbild.
Det var dans i kyrkan på torsdagsnatten,
hvilket stoj, hvilket lif, än hör jag skratten
från de unga i silke, i frack.
Jag stannade häpen ute på gatan,
och tänkte: “Nu roar sig själfva satan,
då han ser detta rackarepaek.”
Fy skam, jag skämdes så sannt jag är bonde,
men detta jag vet, ej gjorde Hin Onde,
han nog kiknade, han, utaf skratt.
Han stod fram i koret, vid sakristian,
och trampade takt till du-dede-di-an,
som pep i den stjärnlösa natt.
I koret längst framme vid altarringen,
där vaxljuset brann under änglavingen,
på en stol satt en ungmö “så brun”.
Hon skänkte violen sin hela dyrkan,
hon spelade, hon, så det hven i kyrkan,
och jag tänkte på Pintorpafrun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
