Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han och hon.
Ilan:
Det var en man, det mig berättats så,
som vilse gick i sina nnga dagar.
Sitt ljus han brände mycket hastigt då
i båda ändar; dock ej någon klagar.
Visst var det eld uti hans blod, som brann,
men hvad gör det, då man har mynt och orkar!
Ej klandras därför någon sven och man;
det hör till lifvet — blott man ej förtorkar.
Och därför njöt han ock i fulla drag,
till botten nöjets bägare han tömde.
Han sjönk allt djupare, men så en dag
han vände bladet, sitt elände glömde,
ty han blef omvänd, ja, blef född på nytt,
och vilsehipen son, som syndat hade,
för honom nu ett härligt skede grytt,
ty allt förlåtet var och glömdt, han sade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
