Farväl, farväl du ljufva, blyga tärna1. Yi följa dig i tanken på din färd. Vi skulle alla gå den vägen gärna, till hemmets sköna, ljusa, rena värld. Men aek, kanske af oss skall någon blifva en gammal ungmö, som ej når sitt mål; men dig, vår vän, vi nu vår hyllning gifva och till din välgång höja vi vår skål.