Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som dimman försvunnit för morgonvind,
så sorgerna flytt efter vimmel.
I tanken jag kysser din mjuka kind;
i ögonens klarblåa himmel
så lycklig och tacksam jag skådar in;
din famn full med rosor jag plockar.
Jag känner mig stolt att få vara din
och smeker de gråspränga lockar.
O, vore du hos mig, älskade mor,
hur lycklig jag då skulle vara!
Dock hoppet står åter — på Gud jag tror
snart kanske till mig skall du fara.
Då skall jag dig sjunga en bättre sång
vid stranden af svalkande bölja.
Då gossen blir lycklig, som förr en gång,
och skall då sin glädje ej dölja.
Nu dimman sig skingrat för morgonvind,
nu solen står högt öfver bergen;
och daggdroppen glänser på furans kind
på löfven i blodröda färgen.
I lunden, o, se hvilken brokig färg!
Det skiftar i rödt och cinnober.
Hur skön är ej skogen och gamla berg
på din högtidsdag — i oktober!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
