Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Åttonde sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
74
men han visste väl, att du då skulle tala om
det för mig. Nåå! Pelle var nog dum att låta
gjordt vara
gjordt. Själf talade Pelle om det
för Pär och Pål. Nåå! Jag bad honom att
skynda sig och löpa ut till den så kallade kyrkan
och hämta klockan, innan det var för sent, innan Pär
och Pål fått sina mer eller mindre långa fingrar dit.
Och snön smalt ju. Nåå! Båda gårdsdrängarna följde
honom, de fick skoflar och rifvor med sig —
det kunde behöfvas! Nåå! För en stund sedan
kom de tillbaka: snökyrkan hade smultit ner till
en
oformlig hög. En del hade rasat nedför
branten. De hade gräft och sökt i snösörjan
rundt om —
förgäfves! ingen klocka fann de.
På återvägen hade de emellertid mött gårdsfolk
från Hörnum. Dessa, som hade hört talas om
och sett
ifrågavarande kyrka, men inte klockan,
trodde, sedan de fått reda på, hvad som var å
bane, att klockan stulits af en
ränselriddare,
Stickar-Sven kallad, som i går afse varit inne i
Hörnums drängstuga. Där hade Stickar-Sven
händelsevis fått höra talas om Gunnars snöbyggnad,
och naturligtvis har mannen sedan gjort en af-
stickare från stora vägen och uppför branten för
att se
tillställningen. Han har då funnit silfver-
klockan i tornet och tagit den. Det är ganska
säkert —
—
ganska säkert! Nåå! Två gånger
har alltså klockan blifvit stulen — —
ja, stulen .
ja; och den förste lille tjufven skall inte slippa
undan. Jag vill inte, att min son skall bli en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
