Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Indianskan och kajmanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty den öfriga delen af kroppen är ogenomtränglig,
till och med för en muskötkula. Att träffa ögat
erfordrar naturligtvis säkert sigte och ett godt tillfälle,
då djuret ligger stilla på stranden eller på vattnet.
På land kan man skjuta en kajman i den mjuka
elastiska huden bakom framskuldran, men detta är ett
ganska osäkert sätt att döda honom, och man
misslyckas ganska ofta. Innevånarne vid Magdalena fånga
stundom kajmaner med lassos, och efter att hafva
släpat dem upp på stranden, nedhugga de dem med
yxor och spjut. Detta oaktadt öfversvämma kajmaner
floderna och störas sällan af innebyggarne, utom vid
sådana tillfällen då någon förskräcklig händelse
inträffat, när något olyckligt offer blifvit uppsnappadt
af dem, slitet i stycken och uppätet. Då vaknar
folket upp ur sin vanliga känslolöshet, af
deltagande för grannens olycka; man kommer tillsammans
och dödar ett stort antal af dessa farliga reptiler. Den
berättelse jag lofvat eder skildrar en händelse af
detta slag.
»En vaquero (herde) bodde vid Magdalena,
några mil ofvanom staden nya Cartagena. Hans
palmbetäckta rancho eller hydda stod ett litet stycke från
stranden af floden, vid ett ställe der den var mycket
besökt af kajmaner, ty trakten deromkring var
vild och glest bebygd. Vaqueron hade hustru och
ett barn — en dotter — som var omkring sex eller
sju år gammal, och som hon var en liten vacker
flicka och enda barnet, är det naturligt att
föräldrarne älskade henne outsägligt.
»Vaqueron var ofta borta från hemmet, ty
vården om boskapen förde honom långt bort i
skogarne. Hans hustru tänkte icke på att hon var
lemnad allena; hon var en indiansk qvinna och van vid
faror, som skulle förfärat de qvinnor, hvilka lefva i
stora städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>