Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Den aflägsna höjden - XXIII. Jagt på en vild häst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det alltid finnes vatten. De kunna icke fatta hvad
det är att vistas i ödemarken utan detta nödvändiga
element. Ha! jag vet det; och jag försäkrar er på
mitt hedersord, att det är förskräckligt.
Våra unga jägare hade endast en svag aning
om törstens fasa. Hittills hade deras färd ledt dem
genom väl bevattnade trakter; de hade knappt
färdats tio eller på sin höjd tolf mil utan att finna en
ström med trädbevuxna stränder, hvilken de kunde
upptäcka på långt afstand och sålunda leda sig till
vatten; men de förstodo ej naturen af det landskap
de hade framför sig. De visste icke att de nu
inkommit på dessa vidsträckta och förtorkade stepper,
hvilka höjde sig uppåt foten af Klippbergen —
Nordamerikas Cordillerer.
Hurtig och oförvägen, tänkte François aldrig på
faror. Basil, modig och rask, fruktade dem icke.
Lucien hade vissa betänkligheter vid att utsätta sig
för faror, hvarom han hört eller läst mera än de
andra. Alla längtade de likväl att besöka denna
märkvärdiga skanslika höjd, som reste sig öfver slätten.
Detta var helt naturligt. Äfven den råa vilden och
den erfarne djurfångaren afvika ofta från sin kosa.
drifna af ett dylikt begär.
Hästarne voro vattnade och sadlade, Jeanette
pålastad, vattenflaskorna ifyllda, och efter att hafva
stigit upp på sina hästar, redo våra unga resenärer
framåt för att komma till den enstaka höjden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
