Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Belägring af grizzlybjörnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvifvel. Äfven om björnarne gingo in i densamma,
hvilken säkerhet fanns det väl för att de icke skulle
rusa ut på gossarne, då dessa klättrade ned? En
eller alla skulle blifva offer för rofdjuren, om de
försökte att nedstiga. Månne björnarne icke skulle gå
ut på slätten? Kanhända gingo de så långt som till
källan, antingen för att dricka eller af något annat
skäl; men äfven i detta fall skulle de kunna se
jägarne komma ned, och innan gossarne kunde vara i
stånd att komma till lägret och få tag i sina hästar,
skulle björnarne hafva hunnit upp dem. Hästarne
hade blifvit lössläppta och voro nu ett godt stycke
ute på prairien. Denna tanke var ganska litet
tröstande och ännu mindre den som dernäst sysselsatte
dem, nämligen om de vilda bestarne kanhända icke
skulle tillfredsställas med hvad de hade ätit, utan få
det infallet att gå och söka efter mera. Detta var
det fruktansvärdaste af allt, ty gossarne visste att det
icke fanns något ställe på planen, der de kunde
gömma sig, och att gå ned, om de en gång blefve
upptäckta och förföljda, vore rent af omöjligt.
Uppfyllda af dessa uppskakande tankar, kröpo
de på händer och knän, stundom varsamt tittande
fram genom aloebladen och stundom hviskande till
hvarandra om de olika planer till flykt, som uppstego
hos dem. Men alla dessa planer slutade med det
svaga hoppet, att björnarne för en stund måtte
aflägsna sig från ravinen, så att de finge tillfälle att
komma ned. De kunde icke upptäcka något annat sätt
att komma ur detta dilemma.
Stundom kom för Basil den tanken, att taga
säkert sigte och gifva eld på den ena eller andra af
de större djuren. François gick genast in på denna
idé, hvaremot Lucien starkt opponerade sig. Han
påstod att det endast skulle uppreta björnarne och
förmå dem att ögonblickligt komma upp till dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
