Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bofast i den stora gården och trädde i de forna
lysande festernas och glada upptågens ställe.
Sällan hände det numera att en vagn om
sommaren eller en kursläde om vintern sågs
vika af vid skiljevägen i kyrkbyn åt
Bredviks-hållet. Aldrig bjödos sockneborna mera dit
till gästabud. Aldrig strålade ljuset mera under
höst- och vinterkvällar från den långa
fönsterraden, så att det stora huset liknade ett
glänsande trollslott, där det skymtade fram mellan
parkens mörka löflösa eller hvita rimfrostklädda
träd. Aldrig trängde därifrån mera ljudet af
sång och musik ända ned till landsvägen,
lockande de förbifarande att stanna och glömma
både brådskan att skynda med lasset till staden
och oron att hinna hem i tid.
Ännu mera sällan, än man såg någon komma
till Bredvik, syntes någon färdas därifrån.
Änkefru Axelson besvarade först efter mycket långa
mellantider socknebornas besök och därigenom
aftog umgänget med grannarna så småningom,
tills det nära nog afstannade.
Detta skedde icke till följd af någon tungsint
önskan hos fru Axelson att i ensamheten
öfverlämna sig åt sin sorg. Tvärtom fick hon föga
tid öfrig till att försjunka i grubblande svårmod
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>