Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring honom. Sådan oärlighet och
orättrådighet, som undgick matmoderns vetskap,
uppspårades osvikligt af jungfru Lotta. Det blef
för henne icke blott en helig plikt utan ock en
stor tillfredsställelse och njutning att hålla reda
på allt och alla. Unga, lättsinniga och
tanklösa tjänarinnor hade ingen klarsyntare och
obarmhärtigare vedersakare än jungfru Lotta,
som med åren blef allt strängare och mera
fordrande. Ty hon visste att ungdomen till sin
natur var ond och år efter år blef mer
fördärfvad och tygellös.
Under årens gång hade så småningom en icke
obetydlig del af makten och bestämmanderätten
glidit öfver till jungfru Lotta. Trots ödmjuka
miner och en viss stillsam undergifvenhet i
sättet var hon i själfva verket den enda, som
vågade motsäga fru Axelson. Två röda fläckar
på fru Axelsons kinder vittnade vid sådana
tillfällen om att en strid utkämpats mellan två
starka viljor men voro intet osvikligt tecken
på att matmodern i själfva verket afgått med
segern.
I jungfru Lottas ansikte med de små,
stickande, nötbruna ögonen och den fast slutna
munnen med de smala läpparna syntes aldrig ett
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
