Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om något, kunde ingen neka. Hade det än
gällt att taga hjärtat ur bröstet, så skulle han
väl fått det som han ville . . .
Jungfru Lotta ömsom skrattade, ömsom
torkade sig med förklädssnibben öfver ögonen.
Hon visste att hennes matmor aldrig tröttnade
att höra på.–
Hösten förbyttes tidigt i vinter det året.
En morgon hade den första snön fallit under
natten, innan någon ännu tänkt på att vänta
den. Och den blef liggande kvar. Ny snö föll
och under de långa, kalla nätterna drog sjön
istäcket öfver sig. Allt i naturen blef stilla,
dödt och hvitt.
Men inom hus glömdes höstens tungsinta
mörker och vinterns snö och isande vindar.
Den stora förhoppningen tände ljus i tankar
och sinnen, den gaf dagarna glans och färg.
Där fläktade vår i luften med vårens underbart
hemlighetsfulla förnimmelse af att dolda, okända
makter rastlöst förnyade lifvet och ständigt
utfyllde det med ny skönhet, kraft och
härlighet.
Hvar kväll en af de korta, grå dagarna sjönk
ned i den långa natten, stod fru Axelson ett
steg närmare sin stora längtans mål. De
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
